Som sprickor i ett hus
Det finns frågor kring hur Kårkulla ska kunna fortsätta som särlösning för finlandssvenskar med funktionsnedsättning.
Punkbandet Pertti Kurikan Nimipäivät kan bli de som tar hem spelet om att bli Finlands bidrag till Eurovisionens tävling för ny musik ESC.
I finländsk Eurovisionshistoria är allting möjligt och fyra medelålders män med funktionshinder och ett punkband kan bli de som flyger till ESC-finalen i Wien.
Där, mitt bland förutsägbar och glittrig showmusik, tycks Europa ha ett forum för att mäta och flytta fram gränser för människovärde och tolerans.
Finländska latexmonster gick hem här 2006. Ryska byababusjkor har applåderats. Sexuella minoriteter har tävlingen som sin sammelplats, en dragartist vann i fjol.
Ett nytt test för Europa vore att se hur en orkester bestående av européerna Pertti, Kari, Toni och Sami med sina speciella handikapp tas emot – deras annorlundaskap ser man fortfarande milsvitt olika på i de hörn av världen som nås av Eurovisionen.
Vid TV2:s stora kväll om utvecklingsstörning tidigare i veckan satt bandet med på första raden. Studiopubliken var stolt över dem, många i publiken hade någon funktionsnedsättning själva.
Att programledare, rapartister, musiker, långvariga äkta par med funktionsnedsättning modigt står som självgående vuxna visar att Finland har tagit steg framåt i synen på funktionshinder. Fast också här finns det skiljelinjer.
I Svenskfinland svarar samkommunen Kårkulla för tjänster till närmare 1 300 finlandssvenskar med specialbehov.
Kårkullas avgående direktör, som ska pensionera sig, säger (HBL, ÖN 5.2) att svenskspråkiga Kårkulla tidigt tog intryck utifrån och var före sin tid.
Frågan är om det fortfarande är så. Kårkulla får numera också kritik. Relationen till klient- och anhörigorganisationen FDUV är inte den bästa. I Sibbo har missgrepp bland personalen vid ett boende blivit polissak; förundersökningen ligger hos en åklagare i Borgå.
Också i huvudstadsregionen är det gnissel kring Kårkulla. Betygen på andra håll i Svenskfinland är dock i regel betydligt bättre.
Ändå verkar den övriga vård- och omsorgssektorns förtroende, och intresse för att fortsätta betala för Kårkulla, inte vara odelat.
Samkommunen skulle i vårdreformen sträcka sig tvärs genom flera vårdområden och kräva sin egen förordning för att kunna fortsätta. Nu läggs också andra förslag. Kommunernas medlemskap i Kårkulla kunde bli frivilligt eller Kårkulla kunde omvandlas under den administrativt otydligare etiketten kompetenscentrum.
I HBL-reportaget ger Kårkulladirektören en pik mot finska tjänster kring funktionsnedsättning. Punkhjältarna i Pertti Kurikan Nimipäivät skulle som finlandssvenskar inte bo i ett gruppboende, utan för sig själva, säger hon.
När det har svallat kring Kårkullas misslyckanden i södra Finland har anhöriga haft en helt motsatt åsikt – att Kårkulla släpar efter i synen på både klienter och tjänster, medan man på finska har kommit längre på tidsaxeln.
Till en tv-sändning är många naturligtvis valbara, men få kallade. Ändå gav TV 2:s sprakande, finskspråkiga debattkväll nog en antydan om att de anhöriga kan ha rätt.
Finlandssvenska offentliga tjänster behöver jobba hårt för att inte slamma igen i egen förträfflighet. Också Kårkulla.