Hybridkriget når nya höjder
Ett hybridkrig pågår i Europa och det påverkar alla Rysslands grannländer, också Finland.
Egentligen är begreppet hybridkrig alltför överslätande. När traditionella militära metoder blandas med propaganda, svek och rent brottsliga metoder är det inte mycket kvar av civilisation och anständighet.
Attacken mot Mariupol under veckoslutet är en skamfläck. Målet var uttryckligen civila vilket under inga omständigheter är acceptabelt, inte ens i krig. Allt tyder på att attacken genomfördes av de av Ryssland stödda separatisterna i östra Ukraina.
Men skammen är inte bara deras, utan också Rysslands för att man inte omedelbart och klart fördömer dylika aktioner. Att skjuta över skulden på väst, Nato och USA är inte lösningen.
En del anser att väst bör göra mer för att stoppa separatisternas framfart.
Situationen är så eldfängd att det gäller att se upp. Alla provocerar alla. Sanningen har offrats för länge sedan i detta krig. I veckoslutet sänkte man sig ytterligare ett steg.
Ett krig är aldrig humant. Men om civila är målet eller inte är trots allt en viktig skillnad. Här hjälper inga bortförklaringar. Det är ett brott.
Kriget i Ukraina är ingen isolerad händelse utan en del av en militär konflikt som berör hela Europa och de transatlantiska relationerna. Forskaren Hanna Smith sade i går i Yles morgonsändning att år 2015 kommer att bli avgörande för alla Rysslands grannländer för att de måste omdefiniera sina relationer till Ryssland. Detta gäller också Finland, sade hon.
Lösningen för östra Ukraina måste nås genom förhandling, helt enkelt för att någon annan väg inte finns, sade utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) i MTV3:s morgonsändning. Han har rätt och det är lätt att hålla med honom om att ett viktigt steg vore att Ryssland uttryckligen skulle fördöma separatisternas uttalanden om att de är redo att "föra krig på tre fronter", som en av deras ledare nyligen sade.
Det har Ryssland inte gjort.
Hur ska då Rysslands grannar ställa sig till detta? Ska man göra som Estland tillsammans med Kanada och Polen och binda alla eventuella öppningar mellan Nato och Ryssland till en lösning på Ukraina? Eller ska man göra som icke Nato-medlemmen Finland som är på samma linje som Natoländerna Tyskland och Storbritannien och hålla på att det är viktigt att kanalerna hålls öppna?
Natos militärer stöder det senare alternativet, enligt Der Spiegel. Frågan har aktualiserats inom Nato där flera medlemmar, inklusive militärerna, skulle vilja återupprätta den heta linjen mellan Natocentret i Mons och Moskva. När ryska plan flyger in i baltiskt luftrum vill Nato veta varför de är där men undvika att överreagera.
Finland står inte utanför Rysslands propagandakrig. Vårdnadstvister om barn till ryska föräldrar och behandlingen av ryska medborgare i Finland över huvud taget är bara ett exempel. Försök att påverka politiker, tjänstemän, forskare och journalister görs ibland i form av "tips" om alternativ rapportering.
Kanske det var därför president Sauli Niinistö tog upp möjligheten att EU skulle specialisera sig på hybridkrigföring. En första reaktion på detta är att det kanske vore bättre att utveckla de strukturer som redan finns, till exempel genom samarbete med Estland, där Natos cybercenter redan finns, och Sverige som utökar sin signalspaning i Östersjön, inklusive Finska viken.
Mot bakgrunden av dylikt samarbete vore det lättare att bedöma också andra delar av det informationskrig som pågår.