Finland ska inte splittra EU:s led
Bilaterala relationer med Ryssland är viktiga för Finland. Men politiken får inte kopplas loss från EU.
Det finns ett ökat tryck på att EU ska häva sanktionerna mot Ryssland. Bland annat Frankrikes president François Hollande har uttalat sig i den riktningen. I Finland har vissa politikers uttalanden gett anledning att undra hur det står till med solidariteten inom EU.
Kärnan i problemet, också för Finlands del, är storleken på piskan i relation till moroten.
Under riksdagsdebatten om Ryssland i går blev det flera, om än späda morötter. På utrikesutskottets ordförande Timo Soini (Sannf) lät det som om lösningen skulle vara att öka den nationella bestämmanderätten när det gäller internationella relationer, inklusive relationerna med Ryssland även om det sker på bekostnad av EU.
Soini är ingalunda ensam om den åsikten. Delar av oppositionen och flera ytterlighetspartier i stora EU-länder är inne på samma linje.
Som ett mantra och i det politiskt korrektas namn upprepar man att Rysslands agerande på Krim och i östra Ukraina inte kan godkännas.
Men vad betyder det i praktiken?
Den officiella utredningen om vem som sköt ned malaysiska passagerarplanet MH17, där 298 civila, de flesta holländare, omkom, är ännu inte klar. Nyligen kom det fram att en holländsk åklagare har fotografier som ska visa på rökplymer efter luftvärnsrobotskott från Snizhnetrakten i östra Ukraina mot MH17. Tidskriften Der Spiegel har också publicerat vad en privat organisation kommit fram till. Resultatet pekar på att det var ryska styrkor, inte ukrainska separatister som stod bakom attacken.
Det vore klokt av Finland att hålla sig till rättningen i EU-ledet för det handlar om mer än Krim och östra Ukraina. Utvecklingen är svår att förutspå. Och kylan mellan väst och Ryssland försvinner inte i första taget även om sanktionerna gör det.