Identitetsförstärkaren
Lucia är en fråga som oroar våra läsare, ska vi utse en lucia i framtiden. Ska vi utse en eller två? Det är en fråga som inte har ett svar ännu.
Man kan kanske säga, utan att överdriva väldigt mycket, att postlådan sprängdes under måndagen. Det handlar om den postlåda som tar emot namnförslag på den nya östnyländska tidningen som läsarna lämnar in.
Efter KSF Media AB:s styrelse på måndagen fattade beslut om att slå samman tidningarna Borgåbladet och Östra Nyland från och med årsskiftet har läsare av båda tidningarna aktiverat sig. Mest aktivitet och påhittighet pågår av naturliga skäl just kring namnet. Ett läger anser att tidningen absolut måste heta Borgåbladet och ett annat läger säger att namnet Östra Nyland är det enda rätta. Så finns det lägret som kanske landar någonstans i mitten, lägret som anser att tidningen egentligen kan heta vad som helst, att det är innehållet i tidningen som är det avgörande.
De namn tidningarna bär i dag är både anrika och viktiga som identitetsförstärkare, oavsett vilket namnet på den nya tidningen kommer att vara kommer namnet att uppfattas som fel av många läsare. Så pass felaktigt att man upplever att man inte kan prenumerera eller ens läsa den nya tidningen.
Och det är också budskapet några läsare har levererat, att de minsann inte vill läsa om något som händer i Borgå, att de inte kunde bry sig mindre om något byanytt från Lovisa. Att i det skedet besvara de arga svadorna med det faktum att alternativet är att inte läsa någon tidning alls på svenska i Östnyland faller ibland i god jord, ibland i mindre god. Den fråga man ställer sig i och efter dessa samtal är om det faktiskt är bättre att låta bli att läsa en svensk östnyländsk tidning än att kanske låta sig lockas att läsa vad som händer i grannkommunen.
Svenska Yle bevakade förtjänstfullt måndagens styrelsebeslut på ort och ställe i Lovisa och frågade personer på stan om deras reaktioner. Att frågorna i gallupformat missvisande lät antyda att Lovisaborna hade förlorat i och med beslutet lyckades inte färga alla svar Yle fick. En del läsare såg tydliga fördelar med att tidningarna går samman till en.
Ett svar, ett svar som också går att hitta i diskussionsforum på nätet, som stannade kvar likt en öronmask var mannen som ansåg att det för honom är helt egalt om tidningarna slås samman eller ej, för det kan ju inte bli sämre.
Som tidningsmakare hoppar hjärtat över ett slag vid kommentarer som denna. För visst vet vi det, att vi under de senaste åren varit tvungna att dra ner på kvälls- och veckoslutsarbete, vi syns inte lika ofta på evenemang som tidigare, men vad allt utanför detta är det mannen och personer som håller med om resonemanget avser? I fråga om att vi, Borgåbladet eller Östra Nyland eller båda tidningarna, är så dåliga att det inte kan bli sämre?
Än viktigare är frågan om den som tycker att tidningarna nått botten i fråga om kvalitet och relevans, om personen önskade att tidningen var, ja, bättre? Om svaret är ja, så på vilket sätt kunde tidningen vara bättre?
Är svaret nej så är situationen allvarligare. Inte bara för tidningarna, utan för människan, nätverken och regionen. Ju fler det är som anser att lokal och delad information, i vårt fall på svenska, inte är viktig, desto fler är det som riskerar leva sina liv omgivna enbart av röster de väljer att höra.