Bättre skola, bättre vård

"Vi låter det gå alldeles för långt."

Solveig Mickels, rektor för Inveon, konstaterade för Borgåbladet i februari (14.2) att det börjar märkas att antalet skolpsykologer kraftigt minskat. Mickels berättar i intervjun att utmaningarna för dem som arbetar med ungdomar blir större och större för varje år.

På Inveon får Mickels allt oftare skriva ut studerande från skolans böcker, studerande som bara inte dyker upp i skolan alls, trots påtryckningar och telefonsamtal. Orsakerna till varför elever skrivs ut från skolan varierar. En del beror på ett psykiskt illamående, en del är stressrelaterat. Som Mickels säger:

"Många är så stressade över sin hemsituation, det är övermäktigt för dem att fungera normalt i skolan."

Utbildningsstyrelsen publicerade i tisdags en rapport om tillgängligheten till centrala vårdtjänster för skolelever och studerande. I fråga om hälsovårdstjänsterna ser det relativt bra ut, hälsovård erbjuds i så gott som alla grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter.

I fråga om det psykiska välmåendet ser det dystrare ut, tillgängligheten till psykologtjänster varierar stort mellan olika utbildningsformer och regioner.

Ur rapporten framgår det att en psykologtjänst är tillgänglig i 81 procent av grundskolorna, 71 procent av gymnasierna och i 41 procent av yrkesläroanstalterna. Som ett förtydligande bör tilläggas att tillgänglighet i det här fallet innebär att skolorna har tillgång till en psykolog, inte att psykologen är stationerad på skolan.

I fråga om kroppen blir skolelever och studerande väl omhändertagna oavsett skola, men då det gäller den mentala hälsan gäller det att satsa på läsämnen om man vill försäkra sig om bättre möjligheter att få vård under studietiden. 

Rapporten drar upp ytterligare skillnader då man undersöker i vilken del av landet det lönar sig att drabbas av psykisk ohälsa under studietiden.

Psykologtjänsterna är klart bättre tillgängliga i södra och västra Finland än på andra håll i landet, konstaterar man i rapporten.

Riktigt illa ligger man till om man studerar på en yrkesläroanstalt östra Finland. Innan man drabbas av psykisk ohälsa är det kanske bra att veta att det bara är 23 procent av yrkesläroanstalterna i östra  Finland som har tillgång till en psykolog.

Med tanke på den diskussion som under de senaste åren förts om preventiva åtgärder för att förbättra ungas psykiska välmående och minska risken för marginalisering är det oroväckande att se att tillgängligheten till elevvårdstjänster, att den hänger ihop med var man är bosatt. Att möjligheten att få hjälp varierar stort beroende på var man går i skola.

Också i Borgå arbetar man hårt för att uppnå de mål som satts i och med att ungdomsgarantin trädde i kraft vid årsskiftet. Solveig Mickels, rektor för Inveon, konstaterade i februari att allt fler ungdomar rinner ut i en sysslolöshet också i Borgå:

"Det handlar om mycket varierande problem men antalet har ökat oroväckande under den senaste tiden. Om man jämför med situationen för tio år sedan är skillnaden markant."

Vård får inte handla om adress eller utbildningsgrad. Ej heller om ålder.