Nya nivåer bland våra invandrare

Kanslirådet Risto Laakkonen, 73, ska nyligen ha berättat att han har fått mordhot i trettio års tid. Det är så länge han synligt har jobbat med frågor om invandring.

Ibland känns det faktiskt som om hela diskussionen om invandring var trettio år gammal. Skillnaden är att de som nu driver den, och protesterar, bara har högre akademiska grader än förr. Vem vet, kanske filosofie doktorerna och docenterna hade dessa åsikter också förr, men hade sinnesnärvaro nog att hålla dem hemma i biblioteket, bland blåa, bittra rökslingor.

I Finland rör sig diskussionen om invandring fortfarande på teman snylta vid luckan eller våldta min dotter. Tala om fördröjning. Verkligheten är långt förbi detta.

Som så många andra har Belle Selene Xia, 24, på utbildade kinesers vis tagit sig västerländska förnamn. När hon intervjuas i Helsingin Sanomats månadsbilaga (2/2013) berättar hon om sin hemstad Chongqing. Få visste över huvud taget att staden fanns tills Finnair, hungrigt på det växande Asien, började flyga dit.

Chongqing är för businessen vad Samarkand var för sagan – en glimrande 2100-talsstad, en ofantlig världsmetropol med över 30 miljoner invånare, "ett Manhattan efter det andra i rad".

Det bor 6 000 kineser i Finland; somalierna är som jämförelse 14  000. Den stora skillnaden är att kineserna ofta har en högre utbildning än våra andra invandrargrupper. I de mest trendiga universitetsämnena är kinesiska studerande ofta kursprimusarna; många på genomresa i livet, oftast med ett annat land än Finland som mål, ofta USA.

Det är bra att lära sig att den nya invandringen ser ut så här. Allt fler som kommer hit är högutbildade. I länder som miljard-Kina är konkurrensen om all utbildning stenhård och bara de bästa kvalificerar sig.

Av tusen finländare som kommer in vid en finländsk yrkeshögskola ska bara en ha de kunskaper i matematik och andra ämnen som krävs vid en motsvarande skola i Kina.

Nokia sägs under många år ha rekryterat stora mängder indier till Finland för högteknologisk produktutveckling. Utbildningsreserven i världens stora länder är så ofantlig, och utbudet på begåvade ingenjörer och forskare så stort.

Så som människor rör sig kring jordgloben i dag, får vi lägga bort argumenten från det "trettioåriga kriget om invandringen". Den består bara inte i överbeskyddade människor som badar i socialbidrag och knuffar sina mörka ungar i barnvagnar som vi har betalat.

Genom invandringen bidrar vi till att människor med nordiska värderingar en dag återvänder till sina hemländer. Det finns knappast någon mer berörande u-hjälp än att höra människor på flytande finska eller svenska berätta vad de lärt sig i Finland och tagit med hem tillbaka, till Chile, Kosovo, Irak, Somalia.

Med migrationen uppstår handelskontakter. Kina har köpt upp företag och hela varumärken som Volvo i Norden. Finland är okänt, men intressant för sin miljöteknologi, säger Selene i intervjun. Med sin doktorsavhandling och ett tiotal ytterligare betyg inom it och finans vill hon börja sälja Finland i Kina.

Om bara en på tiotusen kineser skulle råka intressera sig för Finland och vilja flytta hit, skulle de vara lika många som det bor i Jyväskylä, kalkylerar Helsingin Sanomat.

Kvinnan med de unga vagt leende, asiatiska ansiktet hinner också med politik. Finland behöver en effektivare invandringsprocess och människor måste få börja jobba snabbare, säger Selene Xia. Hon är fullmäktigesuppleant i Helsingfors för Sannfinländarna.