Det förenar Spanien med R-kiosken

I dag diskuterar riksdagen stödet till de spanska bankerna. Och i Lovisa väntar vi på att posten ska flytta in i R-kiosken. Vad de två sakerna har med varandra att göra kan någon måhända undra. Men visst gör de det.

Vardera handlar om det ekonomiska systemets nya villervalla i Europa. Det är oklart vilken samhällssektor som svarar för vad. Varför en offentlig institution ska finnas i en privat kiosk. Eller varför ett land ska stöda aktieägarna i en annan nations banker 3 000 kilometer bort.

Vi har suttit och läst i skolböckerna att samhället består av den privata sektorn och den offentliga sektorn. Allt det där går allt mer kaotiskt in i varandra. Den marknadsekonomi som skulle styra det gränslösa Europa har huvudvärk i dag. Så någon annan får göra dess jobb. Så riksdagen sitter och röstar om huruvida det är okej med att lappa någons dåliga affärer med skattebetalares pengar.

Under de senaste åren har allt mera av statens och kommunens verksamhet gjorts privat, eller börjat köpas av privata företag. År 2006 antog EU det så kallade tjänstedirektivet, ritat av EU-kommissionären Frits Bolkestein, en liberal politiker från Holland.

Det är Bolkesteins direktiv som ända ute i självaste Mörskom, av EU:s alla kommuner, stadgar hur tjänster kan läggas ut på upphandling. Det är så vi på den gränslösa EU-marknaden kom till exempel till slutsatsen att Lovisa hvc:s byke enligt lagen kunde och måste föras till Estland för att tvättas.

Mycket är bra med direktivet. På fem år har det fått bort en del hel bäste broder-mentalitet som ofta råder på små orter. Sätt i gång ett större projekt med fem- eller flersiffrig budget i Östnyland, så ser du hur nätverken hänger ihop. Hur vänner och vipplånare, svågrar och direktionsmedlemmar ringer runt och har en "sysselsättande effekt" på varandra.

Vi trodde länge att det var självklart vad kommunen ska svara för – skolor, hälsovård, trottoarer och så där. Det är ingalunda alls självklart. När man i Helsingfors utredde de svenska gymnasiernas framtid tänkte man dem som aktiebolag. I EU vill en del se företag sköta idrottshallen, kloakerna eller barnens lekpark och sälja tjänsten till kommunen.

Det är inte oproblematiskt. Kommunlagen måste börja ställa gränser för om man faktiskt kan börja låta privata företag sköta allt – hälsovården, eller grundskolan, som uppenbart nu står i tur. Professorn i förvaltningsrätt Olli Mäenpää anser dagsläget stå i strid med grundlagen; också  grundlagsutskottets Johannes Koskinen (SDP) anser att outsourcingen behöver ses över.

Överallt lurar "den spanska banken" också i våra östnyländska knutar. Överallt kan en upphandlad samhällsfunktion bli så viktig att man inte bara kan vippa ut den gökungen, trots att den har obetalda räkningar.