Bygg markkabel, inte luftledning!

Samhälle Kymenlaakson Sähköverkko Oy har ansökt om tillstånd att bygga en 110 kV kraftlinje som luftledning från Kungsböle till Lappträsk kyrkby. Dess ansökan behandlas nu vid lantmäteristyrelsens byrå i Tavastehus och inlagor om projektet kan lämnas in fram till och med den 12 februari.
Projektet motiveras med ett samhällsintresse som jag helt förstår och accepterar. Vi har genom den moderna livsstilen blivit alltmer beroende av el. Ett tätare distributionsnätverk behövs för att göra elförsörjningen mer resilient, mindre utsatt för skador och störningar. Men just ur resilienssynvinkel är luftledning en dålig lösning. Även om den görs trädsäker, som man planerar i Lappträsk, är det inte tillräckligt för att garantera en störningsfri eldistribution i alla väderförhållanden.
Enligt gjorda prognoser kommer klimatförändringen i våra trakter att påverka i synnerhet vintervädret. Extrema vädertyper blir vanligare och man måste därför också räkna med en ökad risk för så kallade isstormar med underkylt regn och isbarksbildning. I Sverige uppfattar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap den här risken som allvarlig. År 1998 orsakade en isstorm Nordamerika enorma skador på elnätet, luftledningar brast och master störtade samman av isens tyngd och fyra miljoner människor blev utan el, en del för en hel månad. År 1921 inträffade en svår isstorm i Sverige och om den hade slagit till i dag skulle den enligt experter ha orsakat värre skador är den ökända stormen Gudrun 2005.
Den planerade luftledningen skulle även ha skadliga effekter på miljön. Den skulle gå över Storängarna, en åkerslätt mellan Lindkoski och Brännskogen, som är en viktig rastplats för tranor, gäss, svanar och andra flyttfåglar. Där har jag observerat gåsflockar med flera tusen individer. Nylands närings-, trafik- och miljöcentral konstaterar i sitt utlåtande att en luftledning kan skada fågellivet och föreslår att man åtminstone förser den med varningsbollar för att minska risken att fåglar kolliderar med ledningen.
NTM-centralen nämner också Storängarnas betydelse som värdefull kulturmiljö. I landskapsplanen klassas området som viktigt för landskapsbilden och kulturmiljön. Enligt kulturmiljöutredningen som gjordes av Nylands förbund 2012 är området som del av Tessjö ådals kulturlandskap en regionalt värdefull kulturmiljö. Borgå museum konstaterar att Storängarna ligger i den södra ändan av Nylands största åkerslätt och att detta ger extra vikt åt projektets effekter på landskapsbilden. En 110 kV luftledning genom området på en sträcka av två kilometer skulle bli ett synligt och dominerande element i närmiljön och avsevärt förändra landskapsbilden och områdets natur och enhetlighet.
NTM-centralen förutsätter att detaljplaneringen av projektet genomförs så att de skadliga effekterna på fågelliv och kulturlandskap kan minimeras. Enligt min mening skulle den naturligaste lösningen då vara att bygga markkabel. Det skulle också vara fördelaktigt ur skogsbrukets och byggandets synvinkel. Och genom bättre resiliens skulle det sannolikt på sikt vara den ekonomiskt förmånligaste lösningen.
Folkrörelser mot byggandet av luftledningar har på senare tid växt fram i många länder. Synnøve Kvamme, som medverkat i aktioner mot sådana byggen i känsliga fjordlandskap i Norge, besökte häromdagen Helsingfors i samband med dokumentärfilmfestivalen Docpoint. Enligt henne är ett av de starkaste argumenten mot luftledningar att de helt enkelt utgör en föråldrad teknik.
Aktivitet från medborgarhåll behövs nu för att hindra ett skadligt beslut och styra projektet i en vettigare riktning. Finland godkände 2005 den europeiska landskapskonventionen. Den innehåller en tydlig demokratisk aspekt, lyfter fram landskapets sociala betydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Genom konventionen har Finland förbundit sig att främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt och att utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa. Låt oss utnyttja oss av dessa möjligheter.
Jens Silfvast
Markägare i Lindkoski
Lappträsk