Bjarne Nitovuori: Europas stygga pojkar
Den högerpopulistiske Viktor Orbáns Ungern har på sistone med rätta hamnat i skottgluggen på grund av sin hantering av flyktingkrisen. Men den ungerska regeringen är inte ensam. Orbán har funnit bundsförvanter i synnerhet i grannländerna Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
Med Slovakiens socialdemokratiska premiärminister Robert Fico och Tjeckiens vänsterorienterade president Milos Zeman bildar högermannen Viktor Orbán en säregen allians. Alla tre har använt i stort sett samma argument: de muslimska invandrarna utgör ett hot mot de kristna värdena, en stor del av flyktingarna är välståndsflyktingar och bland flyktingarna finns också terrorister.
Det är väl ingen tillfällighet att de tre också förenas av en förstående inställning till Vladimir Putins Ryssland. Zeman var vid sidan av Cyperns president det enda statsöverhuvudet från EU som reste till Moskva i maj för att delta i 70-årsfirandet av andra världskrigets slut. Fico har kritiserat EU:s inställning till Ryssland i fråga om både Ukraina och Syrien.
Då Orbán i ett uppmärksammat tal i fjol framställde en ”illiberal demokrati” som ideal nämnde han som exempel Ryssland, Kina, Turkiet, Indien och Singapore.
Som president har Zeman inte mycket makt men hans agerande har symbolisk betydelse. Han är tidigare socialdemokratisk partiledare och premiärminister, men 2009 bildade han ett eget parti och 2013 valdes han till Tjeckiens president.
Fico och hans socialdemokratiska parti Smer har hamnat i blåsväder i de europeiska socialisternas parti PES, framför allt för att han meddelat att beslutet om fördelningen av 120 000 flyktingar mellan EU-länderna förs till EU-domstolen. Smer hotas av uteslutning ur det europeiska socialistpartiet PES. Smer har redan en gång tidigare fått sitt medlemskap tillfälligt suspenderat: 2006 då Fico tog det högerextrema nationalistpartiet med i sin regering.
Ungern har sedan Fidesz och Orbáns makttillträde 2010 stiftat lagar som ansetts strida mot EU:s grundprinciper. Kommissionen har gjort anmärkningar och i juli 2013 godkände Europaparlamentet en rapport författad av den portugisiska gröna ledamoten Rui Tavares där en tillämpning av grundfördragets artikel 7, ”atombomben”, ställdes i utsikt. Enligt artikel 7 kan ett medlemsland temporärt fråntas rösträtten i rådet om man allvarligt äventyrar unionens grundprinciper.
Hittills har Orbán hållits under armarna av Fidesz eget europeiska moderatkonservativa parti EPP, som också Samlingspartiet tillhör. Fidesz var i början ett liberalt parti och Orbán har varit vice ordförande för både Liberala Internationalen och EPP, säkert en unik prestation.
För några veckor sedan föreslog Europaparlamentets liberaler (ALDE) att man åter skulle aktualisera artikel 7 mot Ungern på grund av den senaste tidens lagstiftning i flyktingfrågan. Det kommer knappast att leda till resultat. De ungerska socialisterna motsätter sig förfarandet och de europeiska socialisterna går inte mot sitt ungerska medlemsparti.
Bjarne Nitovuori
är fri skribent och tidigare politisk journalist vid HBL.