Återvunnet glas förs till Storbritannien
Alla glasburkar som hushållen i Finland återvinner hamnar i Storbritannien som råvara för nya glasförpackningar. Det är en av följderna av den nya avfallslagen och av att avfallshanteringen har blivit mera kostnadseffektiv. Ansvaret för återvinningen av förpackningsmaterial har övergått från kommunerna till producenterna.
Det nya året förde med sig att de producenter som förpackar och importerar förpackade produkter också har ansvaret för både insamlingen och återvinningen av allt förpackningsmaterial. Det att ansvaret och kostnaderna har övergått från den offentliga till den privata sektorn betyder att kostnadseffektiviteten styr verksamheten mer än tidigare.
Konsumenterna märker egentligen förändringarna först nu. Återvinningsstationerna (på finska kallas de Rinki-ekopiste) för förpackningsmaterial och avfall som återvinns fick nya ägare vid årsskiftet och företaget, Finlands Förpackningsåtervinning Rinki Oy Ab, började uppsamlingen. Återvinningsstationerna blir något färre på vissa håll i landet och reglerna för hur produkterna sorteras blir noggrannare.
Glasexport från Tolkis
En del av återvinningen lades ut på entreprenad. Ett brittiskt företag vann konkurrensen om vem som fick ta hand om de icke pantbelagda glasförpackningarna. Det innebär att tusentals ton återvunnet glas exporteras till Storbritannien årligen. Exporthamnen för glaset är Tolkis hamn, i Borgå. Det exporterade återvunna glaset används som råvara i produktionen av nya glasförpackningar. Andelen återvunnet glas kan uppgå till 70 procent i klart, ofärgat glas. I gröna glasförpackningar kan andelen återvunnet glas vara till och med 90 procent. För tillfället förekommer inte tillverkning av glasförpackningar i Finland.
Fram till maj i fjol gick det mesta av de använda återvunna glasförpackningarna till återvinning i markbyggnad i form av glaskross. En del av de återvunna glasförpackningarna har gått som råvara till Forssaföretaget Uusioaines som bland annat tillverkar skumglaskross av glaset.
Gick miste om råvaran
Uusioaines var med och konkurrerade om att också i fortsättningen få köpa upp de återvunna glasförpackningarna men förlorade. Vd Lassi Julin beklagar att råvaran inte stannar i hemlandet. Han garanterar att Uusioaines också i framtiden är med om att konkurrera om råvaran som kommer från de icke pantbelagda glasförpackningarna.
Rinkis återvinningsavtal med den brittiska firman är ett avtal som gäller tillsvidare.
Uusioaines huvudsakliga råvarukälla är pantförsedda tomflaskor. Alla returglasflaskor som Suomen Palautuspakkaus, Palpa, samlar in går som råvara till Uusioaines. Enligt Palpas uppgifter handlar det om 50 000 ton glas per år.
Mängden råvara som kan återvinnas från icke pantbelagda glasförpackningar är mindre. Maija Peltola, verksamhetsledare på Förbundet för returglas i Finland, Suomen Keräyslasiyhdistys, beräknar att det kommer ut 25 000–30 000 ton glasförpackningar på marknaden årligen. Enligt lagen ska den årliga återvinningsprocenten vara 27 procent åren 2016–2019. Den lagstadgade återvinningsprocenten stiger till 40 år 2020.
– Det bästa ur både miljöns och ekonomins synvinkel är att återvinningen av glas fungerar. Mängden energi som behövs vid framställningen av glas minskar avsevärt ifall en del av råvaran är returglas, säger Peltola.
Men hon poängterar att kvaliteten på det återvunna glaset måste vara bra för att det ska duga som råvara för nya glasförpackningar. Första steget i återvinningen är att konsumenterna sorterar glaset enligt bestämmelserna.
Rätt sortering viktig
Den första länken i återvinningskedjan är konsumenten hemma i sitt kök och hälsovårdaren som på sitt jobb gör sig av med olika typer av läkemedelsförpackningar av glas. Medicinförpackningar får inte hamna bland det återvunna glaset. Den följande länken är entreprenörerna som tömmer behållarna för återvinningsprodukter.
Transportföretaget Rauhala Oy kör förpackningsmaterial till Käringmossens avfallsstation flera gånger i veckan. Seppo Rauhala berättar att han har kört papper och kartong redan en längre tid. Glastransporterna är däremot någonting som han började med efter årsskiftet.
Det återvunna glaset förs till 38 avfallsterminaler. Kvaliteten på det återvunna glaset kontrolleras i terminalerna. Om det återvunna glaset är av låg kvalitet duger det inte till nyproduktion av glas utan det blir glaskross som används i markbyggnad.
Från terminalerna körs glaset till hamnen i Tolkis där det görs en sista kvalitetsanalys. Enligt Maija Peltola fungerar hushållens och hälsovårdens sortering av glas hela tiden bättre.
Meningen är att relativt snabbt kunna uppnå en export på cirka 10 000 ton prima återvunnet glas till Storbritannien årligen. Det första fartyget som avgick med returglas till Storbritannien i december i fjol var lastat med drygt 2 000 ton glas.