Slipmaterial från Jackarby går som på räls
Det kan låta långsökt, men det finns en koppling mellan en privatbilism som väntas minska och ett spårvägsnät som byggs ut i Norden och på kontinenten.
BORGÅ Kopplingen är familjeföretaget Hioma-aine Oy i Jackarby.
– Sjuttio procent av vår egen produktion går på export. I Europa är spårväg och järnväg ett område som växer tack vare att passagerarmängderna på spårvägar ökar och axellasterna på järnvägarna blir tyngre. Fördelen med spårbunden trafik är att den går att driva med ett litet koldioxidavtryck, säger företagets vd Helena Ahlbäck.
Hioma-aine kommer in i bilden i underhållet av spår- och järnvägar. Då och då måste skenor och fogar ses över för att färden inte ska bli hackig.
– Ofta kör bilar i samma körfält som spårvagnen. Skenorna slits speciellt mycket i kurvor och vid hållplatser och i värsta fall kan detta leda till att spårvagnen spårar ur, till exempel i en kurva. I stället för att byta ut skenorna svetsar man nytt material på skenorna och slipar regelbundet profilerna. Det blir billigare än att ersätta med nytt.
Slipmaterial för järn- och spårvägar har hört till Hioma-aines specialiteter sedan sextiotalet. Men i början handlade det om något helt annat.
– Min farfar och hans bröder grundade företaget 1952. Efter kriget var det brist på allt och det var också svåra år inom jordbruket. De skulle vässa sågklingor och märkte att det inte fanns slipmaterial att få.
Sliptoppar måste stå i två dagar i ugn medan temperaturen långsamt höjs till 180 grader.
Utveckling
Bröderna insåg att de hade kommit på en affärsnisch. De gav sig inte in i branschen hals över huvud utan kallade på en tysk ingenjör som hjälpte dem att starta produktionen.
- Här i gamla hönshuset och mejeriet började det. Vi finns fortfarande på samma ställe, men har byggt ut produktionslokalerna med en stor hall för ungefär femton år sedan.
På sextio- och sjuttiotalet var Statens järnvägar en stor kund i och med att järnvägsnätet förnyades och byggdes ut.
– Vi fick till uppgift att utveckla slipskivor av jämn kvalitet för att slipa fogar när skenor svetsades ihop.
Sedan dess har rälstrafiken minskat i betydelse i Finland. I dag säljer Hioma-aine trettio procent av sin egen produktion inom landet, till både slutkunder och återförsäljare. En betydande del av omsättningen utgörs av förmedling av verktyg och maskiner som behövs inom metallindustrin.
– Våra kunder är metallverkstäder, skeppsvarv, gjuterier, pappersbruk. Pappersmaskinernas valsar måste ha en hel slät yta, en ojämn yta ger en ojämn kvalitet på papperet.
Lyhört
Utomlands använder entreprenörer företagets slipmaterial bland annat för att hålla Malmbanan mellan Narvik och Kiruna, Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn och spårvägsnätet i städer som Amsterdam, München, Dublin och Milano i skick.
– Vi lyssnar lyhört på kunderna och är villiga att utveckla slipkvaliteten enligt kundens önskemål. Vi har en egen kvalitetsutvecklingsprocess för det. Vi tar fram små satser som kunden får testa. De stora slipmaterialtillverkarna har standardiserade produkter, medan vår produktion är mera manuell.
Helena Ahlbäck berättar hur hon på en stor mässa i Berlin blev kontaktad av potentiella kunder som visste att det finns ett litet företag i Finland som tillverkar högklassiga slipprodukter. De kände inte till namnet på företaget, det enda de visste var att företaget har ett gott rykte.
Mervärde
Helena Ahlbäck blev ekonomie magister 2004. Hon hann jobba några år på ett annat företag innan hon fick en fråga av sin far som på var vd för Hioma-aine fram till 2013.
– "Du som kan tyska, kan du inte komma till oss?", undrade han. Jag svarade ja och tänkte mig ett försök på ett år.
Åren har snart blivit tio, men Helena Ahlbäck är fortfarande entusiastisk. Hon tycker att det är intressant att få göra allt man vill och kan. Hon är också tacksam över all den tysta kunskap som företagets anställda besitter. Det går inte att utbilda sig för branschen utan man måste lära sig på ort och ställe.
– Det tar ett år att gå i genom alla våra artiklar. Därför är det mervärde att ha en personal som vill stanna hos oss.
Inte rädd för att smutsa händerna
Helena Ahlbäck arbetar inom en bransch som åtminstone på verkstadsgolvet är mansdominerad.
– Det finns fördelar att vara kvinna, jag blir ihågkommen på ett annat sätt till exempel på exportmässor.
Hon berättar om ett franskt företag som tog kontakt med Hioma-aine. Helena Ahlbäck svarade på förfrågan genom att resa till Frankrike för att demonstrera slipskivor.
– Demonstrationer och underhållsarbete måste göras nattetid medan spårvagnarna står stilla. Jag böjde mig ner och kände med handen på skenorna för att kunna bedöma behovet av underhåll. Efteråt sade kunden att han hade svårt att tro vad han såg. Det hade kommit en kvinna från Finland som demonstrerade slipskivor mitt i natten och som inte var rädd för att smutsa händerna.
Det första intrycket var avgörande. Det franska företaget har potential att bli Hioma-aines största exportkund.
Som exportansvarig reser Helena Ahlbäck utomlands ungefär tre dagar per månad. Företaget har planer på att anställa en exportförsäljare.
Hon säger att Hioma-aine också har haft sina svåra stunder, till exempel när konjunkturerna blev dåliga och det inte längre gick att växa i Finland.
– Det vi gjort är att aktivt söka möjligheter och anpassa oss till dem. Det har varit vårt sätt att komma vidare.
Hioma-aine Oy
Släkten Nymarks familjeföretag.
Finns på Jackarby gård.
Sysselsätter sju personer.
Leds av ekonomie magister Helena Ahlbäck, 36 år. Hon ansvarar också för exporten.
Hon började på företaget 2007 och blev vd 2013.
Jackarby gård
Huvud- och sidobyggnaderna bildar ett representativt gårdsområde som återspeglar den rådande kompositionstraditionen på 1700-talet.
Huvudbyggnaden med mansardtak är uppförd under den gustavianska tiden år 1760 och är en typisk representant för sin tid.
Rokokobyggnaden har 10 rum och av den fasta inredningen återstår fortfarande bröstpanelerna, ursprungligen försedda med målade linnetapeter från år 1764. Tapeterna flyttades i början av 1900-talet till den s.k. Jackarbysalen i Nationalmuseet.
Gårdens ekonomicenter består av ett förråd från 1760, en magasinbyggnad från 1835 samt ladugård och stall från 1880-talet.
Källa: Museiverket