Också ny finsk skola behövs i Tolkis
Stadsstyrelsens presidium står bakom planerna på två nya skolor i Tolkis. Nuvarande finska skolan kan bli daghem, trots att det inte behövs ett daghem i Tolkis.
BORGÅ Det är inte de ledande tjänstemännen i Borgå som ligger bakom förslaget att ändra på planerna för skolnybyggena i Vårberga och Tolkis. Det säger två medlemmar i stadsstyrelsens presidium.
– Inom presidiet har vi diskuterat frågan hela hösten, säger styrelseordförande Matti Nuutti, SDP. Vi har också informerat våra grupper om vad som är på gång.
– Att bygga bara en svensk skola i Tolkis skulle vara ansvarslöst. Den finska skolan är mycket trångbodd, dessutom ska vi satsa på ett nytt bostadsområde i Mensas som kommer att ge området ännu fler skolbarn. Visst ska staden spara, men det här är en investering på lång sikt.
Också Berndt Långvik, SFP, vice ordförande i stadsstyrelsen är helt införstådd med de nya planerna.
– Vi måste tänka på inflyttningen. Det behövs en ny finsk skola i Tolkis.
– Jag förstår inte hur informationen om de nya planerna inte har nått fram till alla SFP-beslutsfattare. Helt öppet har vi diskuterat de här alternativen under hösten. Och jag förstår inte heller den pedagogiska problematiken. Varför skulle det vara svårt att anpassa skolorna i Tolkis till varandra, på samma sätt som man tidigare har gjort i Hindhår och Kullo till exempel.
Både Nuutti och Långvik försäkrar alltså att planerna, som inte en enda gång har behandlats offentligt, i nämnder eller styrelse, borde vara bekanta för deras respektive aktiva partikamrater.
Pehr Sveholm är ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp. Just nu befinner han sig på annan ort på semesterresa men han följer också där med de lokala nyheterna.
– Jag har inte fått någon intern information om att planerna för till exempel Tolkis skolbygge ska omarbetas. Jag har levt i den tron att vi ska följa de beslut som fullmäktige har tagit.
Fullmäktige har i juni 2014 beslutat om projekten och i mars i år om finansieringsmodellen.
Inte informerad. Pehr Sveholm har levt i tron att man följer de beslut som fullmäktige har tagit om livscykelprojektet. Foto: Evy Nickström.
Daghemsplaner
Enligt det nya förslaget ska Tolkkisten koulu flyttas till ett nybygge som tidigare var avsett för Tolkis skola och ett daghem. Motiveringarna är dels att ett av Tolkkistens koulus tre skolhus lider av fuktproblem, dels att det har visat sig att det inte finns behov av något daghem i Tolkis.
Om den finska skolan flyttar bort från sina nuvarande skolhus lämnas två helt friska, och rätt så nya, hus tomma.
– Husen kan användas som daghem, säger Matti Nuutti.
Det här alltså trots att det inte finns något behov av daghem i Tolkis.
När det gäller Tolkisprojektet har tjänstemännen helt följt styrelsepresidiets utvecklingstankar. Varken Nuutti eller Långvik är däremot helt nöjda med de nya planerna för Vårbergaskolorna.
– Att man har kunnat få med utrymmen för bibliotek och ungdomsverksamhet är bara bra, säger Långvik. Den stora gymnastiksalen är däremot svårare att motivera.
– Mycket lämpligt visade det sig att Borgå kan få statsbidrag för en större sal. Däremot är det ju helt klart att den stora salen nu är planerad för innebandyns behov. Det är litet problematiskt eftersom vi samtidigt ju har en stor brist på lämpliga utrymmen för fotbollsspelarna.
Initiativtagare. Det skulle vara ansvarslöst att bygga bara en svensk skola i Tolkis anser Matti Nuutti. Foto: Kristoffer Åberg.
Tjänsteplikt att utreda
Bildningsdirektör Hilding Mattsson säger att han har fått uppdraget att planera om projekten i Vårberga och Tolkis direkt av stadsdirektören.
– Jag har utgått från att det som vi planerar är ett alternativ som ska vara jämlikt med det ursprungliga alternativet och att det är beslutsfattarnas uppgift att välja mellan de här två.
Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula ser det som sin tjänsteplikt att utreda olika alternativ.
– Vårt uppdrag är att ge nya idéer och möjligheter så länge som det är möjligt att ännu påverka förverkligandet, att hitta de rätta lösningsmodellerna, också ur ekonomisk synvinkel. Och nu gäller det inte bara en enskild enhet utan helheten.
– Sektionerna och nämnden får diskutera vad som blir bäst. Om de föredrar det första lösningsalternativet så är det bra med det.
Hela livscykelprojektet är en komplicerad helhet. Det handlar också om stadens avtal med Lemminkäinen och om tidtabeller.
– Det var inte så lyckat att ta med skolfastigheterna i projektet, säger Ujula. Det borde vi inte ha gjort, men nu är det för sent att ändra på.