Biskoparna talar för jämlik hjälp
Den här gången var det Borgås tur att stå värd för biskopsmötet. Biskoparna tar sig an allt från principfrågor till formella ärenden.
BORGÅ Under de två dagar som biskopsmötet ägde rum tog Finlands tio biskopar ställning till såväl officiella ärenden på föredragningslistan som mera inofficiella frågor och diskussioner.
På onsdagen var det dags att informera om vart man kommit.
Ärkebiskop Kari Mäkinen säger att man den här gången diskuterade mycket om asylsökande. Frågan är bekant för Mäkinen, vars tidigare uttalande om att församlingarna ska hjälpa till med inkvarteringen av asylsökande ska ha lett till en flykt från kyrkan.
Alla biskoparna gör nu ett gemensamt uttalande i frågan, där man konstaterar att alla flyktingar, oberoende av tro, ska få samma hjälp.
– Vi inte klassa folk enligt nationalitet eller religion när nöden och behovet av hjälp är stora, säger Mäkinen.
Jobbar långsiktigt
Biskoparna säger sig vara glada över den stora hjälpviljan som vaknat till liv. Mäkinen vill ändå påminna alla om att kyrkan kommer att jobba långsiktigt. Det räcker inte med att göra något bara nu, under det mest akuta skedet.
– Det behövs ett långsiktigt jobb där man binder sig. Det här är inte en kris som tar slut fort. Därför hoppas jag att kommunerna fördomsfritt tänker på flyktingmottagningar.
Biskop Björn Vikström säger å sin sida att man vill hjälpa församlingarna hjälpa asylsökande.
Olika församlingar har olika möjligheter att hjälpa och att få kontakt med asylsökande. Vissa har hållit på med mångkulturellt arbete länge, andra vaknar först nu. För tillfället reder man också ut hur beredda församlingarna är.
– Vi är glada över att de erbjudit hjälp. Vi försöker ge direktiv om vad man ska göra och vad man ska undvika.
Vikström påpekar också att den verkliga flykten från kyrkan i samband med Mäkinens uttalande i själva verket inte blev så stor. Den verkliga siffran är ganska liten, och samtidigt fick man en stor mängd positiv respons.
– Det här är det som kyrkan ska stå för. Om vi får kritik i de egna leden så vittnar det om problematiken med att det redan finns många bostadslösa i vårt land. Vi vill inte se en motsättning mellan att hjälpa de egna och att hjälpa andra.
Utökad nattvardsgemenskap
Det var inte bara flyktingfrågan som låg på bordet. Man diskuterade också möjligheten att utöka gästfriheten vid nattvarden i Lutherska kyrkan.
I nuläget ser många präster mellan fingrarna då medlemmar av andra kristna samfund deltar i nattvarden, vilket betyder att vi i praktiken har öppet nattvardsbord.
– Det är bra att de gör det. Men eftersom prästerna ser mellan fingrarna varje söndag så vi borde se över reglerna. Så att alla kristna, också medlemmar av ortodoxa kyrkan eller olika frikyrkliga samfund får delta i nattvarden, säger Vikström.
Han nämner också att man i Danmark får delta i nattvarden oavsett tro.
Behovet blir tydligt särskilt när familjer som består av olika trossamfund vill delta i nattvardsfirandet. Frågan ska nu redas ut av en arbetsgrupp.
Frågan utökas också till vilka samfunds präster som får predika i kyrkan.
Man diskuterade också valsättet vid valet av ärkebiskop, där man i nuläget lägger stor vikt vid Åbo ärkestifts röster. Tanken är att man skulle lägga mindre vikt vid ärkestiftet eftersom ärkebiskopen sköter kyrkans gemensamma angelägenheter.