Vatten från stenkross kan förstöra åkrar
Enligt de ursprungliga planerna leds dagvattnet från den planerade stenkrossen i Sköldvik till Kullobäcken. Det kan betyda slutet för jordbruk på åkrarna som går längs bäcken på båda sidor om motorvägen.
Han ser det som en katastrof om vattnet leds dit.
– Problemet med Kullobäcken är att den är för liten. Om man fäller skogen och plattar till jorden för stenkrossen försvinner svampeffekten och då kommer vattnet åt att rinna rakt ner i bäcken som svämmar över. Åkrarna i Dalgård går inte att odla efter det. Det är en tredjedel av mina åkrar, säger Frankenhaeuser.
Han är inte emot stenkrossen i sig, men tycker att det är mycket besynnerligt att dagvattnet leds till en bäck i Borgå när krossen byggs i Sibbo.
– Av princip tycker jag dessutom att Sibbo ska ta hand om vattnet när det är Sibbo som får skatteintäkterna från stenkrossen.
Dolda konsekvenser
Miljökonsekvensbedömningen för stenkrossen gjordes 2010. Grannarna har inte hörts då den gjorts. Jakob Frankenhaeuser och Thomas Frankenhaeuser lämnade in en skriftlig kommentar om miljölovet 23.10 i år.
– Jag har krävt att de ska göra om miljökonsekvensbedömningen. Vi har inte fått vara med om den över huvud taget, säger Frankenhaeuser.
Han tror att det kan bero på den nya vägen till raffinaderiet.
– Tidigare var vi rågrannar med tomten där stenkrossen ska byggas, men efter att vägen byggts finns den i mellan.
I miljökonsekvensbedömningen för krossen påtalas buller och damm som de största olägenheterna för grannarna. Det står inget om vattenflödet.
– Buller och damm försvinner efter tio år. Förstör man bäcken är det för all framtid, säger Frankenhaeuser.
Han ger inte mycket för det fakta som framgår ut bedömningen. Till exempel nederbördsmängderna stämmer enligt Frankenhaeuser inte alls.
– En vanlig vår stiger vattnet ända till skyddszonerna vid åkern. Om vattnet svämmar ut över åkrarna kan man inte odla effektivt på dem, inte ens om översvämningen är tillfällig. Vatten på åkern urlakar jorden.
Det är nu han måste agera, innan stenkrossen fått sina lov och byggs enligt de här premisserna.
– Det hjälper inte att protestera när åkrarna är översvämmade, sedan går det inte längre att göra något.
Jakob Frankenhaeuser har inget emot att stenkrossen byggs, bara det görs så att den inte förstör hans levebröd. Han har också en enkel lösning på problemet.
– Om man ändrar lutningen på marken en aning så rinner vattnet ut i Nevasbäcken i stället. Det borde inte vara ett så stort ingrepp, säger han.
Utreder
Miljövårdsinspektör Saija Ruponen på Sibbo kommun kan berätta att ansökan om lov för stenkrossen just nu finns på Regionförvaltningsverket som efter att Rudus gett sitt svar på de anmärkningar som inkommit tar ställning till lovet om marktäkt.
Någon ny miljökonsekvensbedömning för stenkrossen kommer det inte att göras upp. Information om miljökonsekvensbedömningen ges både när projektet anhängiggörs och när det avslutas.
– Om projektet har informerats i tidningarna, på anslagstavlorna och i huvudbiblioteken i Sibbo och Borgå samt på NTM-centralens webbplats. Vill man kommentera måste man göra det på eget initiativ, varken grannar eller andra tillfrågas personligen om deras åsikter.
Rudus lämnade in ansökan om lovet för stenkrossen till Sibbo kommun som bad NTM-centralen om ett utlåtande. I början av 2013 gav NTM-centralen Sibbo kommun ett utlåtande om stenkrossen. I det efterlystes bland annat flera utredningar om hur ytvattnet ska ledas.
– De finns nu, bland annat en utredning över dagvattnet som är daterad 20 augusti i år, säger Ruponen.
Dagvattnet är allt vatten som tillfälligt förekommer på ett område och avrinnande vatten på markytan, inklusive regnvatten.
Rudus har också lämnat in en ansökan om tillstånd att inleda verksamheten innan beslutet om miljötillstånd vunnit laga kraft.
– Det krävs starka motiveringar till att ett starttillstånd ska kunna beviljas, och allmänt sett, utan att ta ställning till det aktuella projektet, har nya tillstånd för marktäktsprojekt mycket sällan beviljats.
Ruponen tror inte att ett sådant lov beviljas, även om det inte är hon som bestämmer det.
Den bästa lösningen
Miljöchef Hanna Luukkonen på Rudus har stenkrossplanerna på sitt bord. På företaget har man nu planerat om hanteringen av dagvattnet för att undvika att Kullobäcken löper risk att svämma över. Bland annat finns nu bassänger som är tillräckligt stora för att samla upp dagvattnet i planerna.
Luukkonen har lugnande besked till Frankenhaeuser.
– Vår verksamhet ska vara sådan att det inte uppstår någon olägenhet för grannarna, säger hon.
Rudus ska svara på de utlåtanden och anmärkningar som kommit senast den 5 december. Efter det bollas miljölovet tillbaka till Sibbo kommun som tar beslutet. Att det är kommunen och inte Regionförvaltningsverket som fattar beslut beror på att avfallslagen ändrats så att rester av det berg som bryts och lagras på området förr klassades som avfall men numera som en naturprodukt.
– Både marktäktslovet och miljölovet avgörs sedan av kommunen, sen när det blir. Det kan ta flera år, beroende på när vi får loven och om någon överklagar, säger Luukkonen.