Goda erfarenheter. Anni Iho födde äldre sonen Olavi Kaivo-oja på sjukhus och lille Eelis i hemmet, assisterad av barnmorskorna Johanna Sarlio-Nieminen och Anu Lampinen. FOTO: Kristoffer Åberg

Att föda hemma kändes som ett tryggt alternativ

Det är inte alla mammor som finner sig i att vara en i mängden på ett stort förlossningssjukhus.

Anni Iho är barnmorska och moderskapsledig från sitt arbete vid Barnmorskeinstitutet i Helsingfors. För drygt två månader sedan födde hon sitt andra barn, Eelis Kaivo-oja, i hemmet, assisterad av barnmorskorna Anu Lampinen och Johanna Sarlio-Nieminen. De två sistnämnda bildar Kätilötalo i Tölö. Hittills i år har de assisterat vid åtta hemförlossningar.

När Anni Iho födde sitt första barn Olavi skedde det i Storkboet på Barnmorskeinstitutet.
– När jag väntade Olavi funderade jag inte så mycket på en hemförlossning, men under min andra graviditet började jag fundera på om det kunde vara det rätta alternativet för mig.
För Anni Iho var det viktigt att kunna välja barnmorskor. Johanna Sarlio-Nieminen var med när Olavi föddes.
– För mig personligen var det allra viktigaste att det är Anu och Johanna som är med mig under förlossningen, fastän jag jobbar på ett sjukhus, inte kände mig rädd och inte heller hade några dåliga erfarenheter i bagaget. Hemmet är ändå en bekantare miljö och fritt från yttre störningar.
Efteråt har Anni Iho kommit fram till att det var viktigare att kunna påverka vilka som är med under förlossningen, än var den sker.

När Eelis föddes i början av juli skedde det i ett förlossningsbadkar som barnmorskorna hade med sig.
– Jag kunde själv lyfta upp honom ur vattnet när han var född.

För att föda i hemmet vill barnmorskorna på Kätilötalo att mamman redan har fött barn, att hon är frisk och rökfri, och att graviditeten har förlöpt utan komplikationer. För att föda hemma krävs också att man väntar endast ett barn och att fostret ligger rätt. Det här är kriterier som även landstinget i Stockholm kräver att ska uppfyllas för att mödrarna ska vara berättigade till en ekonomisk ersättning. I Stockholm ska också två barnmorskor vara på plats när det är dags för mamman att föda fram barnet, och det är en princip som även Kätilötalo följer.

Välövervägt beslut

– Att föda hemma är ingenting man kan bestämma sig för långt i förväg, säger Anni Iho.
Hon hade förberett sig på att få förklara, och också försvara, sitt val inför vänner och bekanta. Så gick det inte, snarare tvärtom. Men både Iho och Lampinen säger att mammorna brukar välja vilka de diskuterar sitt val med. Ibland har mamman till och med hemlighållit sina planer för hälsovårdaren på rådgivningen.

– Det var en lång process som ledde fram till beslutet, och barnens pappa var förstås också delaktig i det. Men vi har känt varandra så länge att mitt önskemål inte kom som någon större överraskning för honom, säger Anni Iho.
Det var egentligen bara barnläkaren som undersökte den nyfödda babyn som ifrågasatte det kloka i beslutet.
– Ingen väljer att föda i hemmet för att det är coolt, säger Anu Lampinen. Mammorna är högutbildade och har läst på ordentligt, ofta har de läst mer om hemförlossningar än jag har gjort.
Så finns det också mammor som efter att ha övervägt en hemförlossning väljer att föda på ett sjukhus i stället.

Tar inga risker

– Det finns undersökningar från Holland där hemförlossningar är vanliga som visar att det är lika tryggt för en omföderska att föda i hemmet, om mamman är frisk och om det finns en barnmorska på plats.
För att Lampinen och Sarlio-Nieminen ska åta sig en hemförlossning får det inte vara mer än fyrtio minuters färd från mammans hem till närmaste sjukhus. Vid två tillfällen under pågående förlossning har duon fattat beslut om att mamman bör komma under sjukhusvård.

De tre barnmorskorna misstänker att jourförordningen och social- och hälsovårdsreformen kan få motsatt effekt. Avsikten är att maximera tryggheten och garantera bästa möjliga vård när situationen så kräver.
– Men under en rusch kan det också betyda att barnmorskorna inte räcker till, utan att någon får föda ensam i ett linneskåp på ett i övrigt toppentryggt sjukhus, säger Lampinen.
En annan av hennes farhågor gäller de resistenta sjukhusbakterierna och den spridning en smitta kan få på ett stort förlossningssjukhus där det föds tiotals babyn per dygn.

Johanna Sarlio-Nieminen jobbade på Ekenäs BB tills det lades ned. Hon hoppas att det finns tillräckligt med uppfinningsrikedom i Borgå för att till exempel privatisera och bjuda alternativ förlossningsvård den vägen.
– De små sjukhusens tid kommer igen. Så har det gått i Sverige där man för några årtionden sedan gick in för stora enheter.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Välkommen till debatten på Östnyland.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Östnylands redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Östnyland.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Östnylandss redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Östnyland.fi är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Östnyland.fi, i tidningen Östnyland eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Östnyland.fi kan sändas till red@ostnyland.fi. Modereringen på Östnyland.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med red@ostnyland.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min förinställda signatur: På Östnyland.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Redigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.