Empirecentrum är mycket mer
BORGÅ. Nu har stadsplaneringen ett grundläggande material att stödja sitt arbete på. Arkitektstuderande Emma Valtonen har kartlagt och dokumenterat fyrtio kvarter i Borgå.
Det är inte bara det som man i dagligt tal brukar kalla Empirestadsdelen som ingår i den dokumentation på hela 500 sidor som nu är klar.
Gränserna för det område som arkitektstuderande Emma Valtonen har granskat ligger i söder vid Ånäsgatan, i väster vid Borgå å och Gamla stan, i norr vid Borggatan och i öster Linnankoskigatan. Hela kärncentrum finns med i kartläggningen, liksom trähusen mellan Mannerheimgatan och Krämaregatan, och hela det område som begränsas av Fredsgatan, Borggatan och Linnankoskigatan.
– Jag har samlat information om alla hus i alla de fyrtio kvarteren, berättar Valtonen. Jag har klargjort husens byggnadsår, vilka arkitekter som har ritat och planerat husen, vilka ombyggnader och tillbyggnader som har gjorts under årens lopp och om husen är byggda av trä eller sten.
Det är en tjock lunta med fotografier och information som Valtonen har åstadkommit under en enda sommar.
– Jag är verkligen förvånad över att materialet är så här omfattande, säger också Borgå museums byggnadsforskare Juha Vuorinen. Det är ett imponerande arbete.
– I det här arbetet får vi en bra överblick över hela området, säger stadsplanechef Eero Löytönen. Vi kan redan nu se att här finns flera mycket värdefulla helheter. Allt är kanske inte empire men det är inte den enda måttstocken på vad som är värt att bevaras.
– I dag inser de flesta husägare att deras gamla hus är värdefulla. Husen är inte hotade även om detaljplanen kanske inte är helt tidsenlig.
Utvecklingen kan inte stoppas
Kartläggningen kommer att vara till stor hjälp i framtiden när nya detaljplaner ska göras upp och också när man avgör om det behövs en ny detaljplan.
– Om en tomtägare anhåller om byggnadslov kan vi lättare än förut bedöma om det är skäl att ge ett lov direkt, om det behövs undantagstillstånd, eller om det behövs en helt ny plan, säger Löytönen.
Det som är klart är att man måste tillåta utveckling och förändring.
– En del av kartläggningen omfattar ju absoluta stadscentrum och här måste utvecklingen absolut gå vidare, säger Janette Englund, ordförande för stadsutvecklingsnämnden. Men också på andra håll måste vi tillåta ändringar och tillbyggnad.
– Man får bygga nytt också i Gamla stan, man måste acceptera förändring, till en viss gräns. Men många av empirehusen är skyddade, speciellt de som kantar gatorna.
Englunds erfarenhet är att man kommer långt med diskussioner med tomtägarna. Om planen tillåter nybygge, till exempel inne på gården, kan man resonera sig fram till en lösning som passar både stadsplaneringen och ägaren och som smälter in i omgivningen.
Många stilar
Empirestadsdelen ser inte mer ut som den gjorde före 1960 när man med hård hand började planera in ett allt tätare byggnadsbestånd. Ännu på 1970-talet byggdes bara mer och mer och en ny byggnadsplan godkändes som skulle ha bevarat bara ett fåtal av de gamla husen.
På 1980-talet insåg man ändå att det finns ett värde också i empirekvarteren, och inte bara i Gamla stan. 1984 godkändes en plan som skyddade 39 av de ursprungliga byggnaderna som historiskt värdefulla eller som betydelsefulla med tanke på stadsbilden.
– Få riktigt gamla trähus finns ändå bevarade, säger Valtonen. Men också nyare hus har smält in och formar en del av områdets identitet. Utom empire finns många nyare stilarter representerade, som klassicism, funktionalism och modernism från 1950- och 1960-talen.
– Trähusen från empiretiden har på många ställen ersatts av hus i sten. Men områdets allra äldsta hus är faktiskt ett stenhus, det som förr var Gamla Apoteket i hörnet av Mannerheimgatan och Biskopsgatan.
Nu gäller det för staden att hitta flera användningsmöjligheter för den omfattande karteringen av empirecentrum.
– Man kan använda informationen på många olika sätt, tycker Janette Englund. Varför inte välja ut de tio vackraste kvarteren och låta stadsborna rösta fram sin favorit, till exempel.