Han kämpar för papporna
Vårdnadstvister efter skilsmässor kan resultera i långa, tunga och utdragna rättsprocesser. Många pappor upplever också att de inte går rättvist till. Allan Jahic bestämde sig för att agera.
BORGÅ Om man rört sig på vägarna i Borgå under den senaste månaden kan det hända att man stött på en lastbil med en iögonfallande text. "Pappa har rätt till barnen även efter skilsmässan!", står det med stora bokstäver på sidan av lastbilen. Allan Jahic är trött på att bli orättvist behandlad och bestämde sig för att agera, synligt.
För tio år sedan skilde sig Allan Jahic från sin fru. Tillsammans med henne har han en femtonårig son och en elvaårig dotter. För två år sedan påbörjade barnens mamma plötsligt en rättsprocess för att få ensam vårdnad över barnen. Rättsprocessen pågår fortfarande. Men Jahic upplever att lagstiftningen inte är jämställd.
– Jag känner mig orättvist behandlad. Och det är många andra frånskilda pappor i min situation som upplever likadant.
Enligt Jahic är har mammor och pappor inte samma rättigheter vid skilsmässor när det handlar om vårdnadstvister.
– Vår ställning är svag i de här situationerna. Jag har varit i kontakt med andra pappor. Det är många som är i samma situation som jag och går igenom samma sak.
Jahic vill se en lagförändring som ger föräldrarna lika rättigheter.
– De nuvarande lagarna känns föråldrade och passar inte in i dagens Finland. De är stiftade på 1970-talet och representerar det dåvarande tankesättet. Mycket har skett i vårt samhälle sedan dess, speciellt gällande familjeförhållanden och formationer.
Jämför med 1970-talet är skilsmässor och vårdnadstvister vardagsmat nu för tiden. I statistikcentralens rapport för år 2013 framkommer att skilsmässosiffrorna stigit i år igen. Och enligt skilsmässofrekvens är sannolikheten för att det första äktenskapet ska sluta i skilsmässa 39 procent.
Viktig synlighet
Jahic tycker även det är orättvis gentemot barnen att tvinga dem stå emellan när föräldrarna grälar. Han hoppas på en rättvisare lagstiftning i landet för att slippa alla plågsamma och orättvisa rättsprocesser.
– Det är orättvist för barnen att sätta dem i den här situationen. Lyckligtvis bor mina barn en kilometer ifrån mig så jag ser dem varje dag, men alla frånskilda pappor har inte så bra ställt.
Frustrationen över den orättvisa situationen för många frånskilda pappor fick Allan Jahic att gå till konkret handling. I ungefär en månads tid har han kört omkring med texten "Pappor har rätt till barnen även efter skilsmässan!" på både finska och svenska på sin lastbil.
– Det är det enda sättet att bli synlig och få uppmärksamhet. Jag har fått mycket positiv respons av bekanta och pappor i samma situation som jag. Lastbilen har väckt en reaktion och skapat önskvärd effekt. Det ska inte behöva fortsätta så här.
Jahic säger att det hör till att människor påverkar när det berör saker som är viktiga för en.
– Det viktigaste är att barnen ska må bra och få växa upp i en trygg och balanserad miljö.
Lag ska moderniseras
Lagstiftningen om faderskap ska revideras och genomgå en modernisering. Den förra lagen har varit i kraft sedan 1976. Tyngdpunkten i den nya lagstiftningen ligger dock i att barnets mamma inte längre kan förneka faderskapstest och bekräftelse av faderskap. Det kommer inte ske några betydliga förändringar angående vårdnadstvister efter skilsmässa.
– Den nya lagstiftningen kommer stöda pappor vid situationer där barn föds utanför äktenskap, vilket är vanligt nu förtiden. Om det finns en potentiell pappa kan inte mamman till barnet hindra att ett faderskapstest utförs, säger Juho Eerola, riksdagsledamot för Sannfinländarna.
Eerola har även uttryckt sin frustation över orättvisor efter skilsmässa. Han säger att det enligt lag inte får förekomma diskriminering på grund av kön men att det i praktiken ändå är vanligt vid vårdnadstvister.
– I tingsrätten finns det vissa domare som konsekvent dömer till fördel för mamman. Problemet är ofta att många pappor i början av skilsmässoprocessen inte är tillräckligt aktiva för att kämpa för sina och barnens rättigheter.
Enligt Eerola är det största problemet dock att vårdnadstvisterna i vissa fall kan leda till att den ena föräldern genom manipulation försöker alienera barnet från den andra föräldern. Och det är han redo att kämpa emot i riksdagen.
Tror på förändring
Juho Eerola är ändå optimistisk gällande framtiden och övertygad om att en förändring kommer att ske. För ett par år sedan gjordes två lagmotioner gällande vårdnadstvister, och Eerola själv förberedde en av dem. Samlingspartiets Pauli Kuiru förberedde den andra.
– Båda motionerna väckte mycket intresse och fick stort understöd. Men eftersom den inte var en proposition av regeringen gick inte lagförslagen vidare. Men jag är ganska övertygad om att ämnet kommer tas upp under vårens regeringsförhandlingar.
Förutom att alienera den andra föräldern finns det en till sak som Eerola se ändring på.
– Om ett par har gemensamma barn men ena föräldern får ensam vårdnad över barnen och den andra inte får rätt att ens träffa barnen, tycker jag inte att den föräldern borde vara skyldig att betala underhåll.
Eerola säger att den nuvarande lagstiftningen inte utgår från att båda föräldrarna är lämpliga vårdnadshavare.
– Idealet är att barnen ska ha rätt till både sin mamma och pappa. Lagstiftningen ska inte grunda sig på undantag.