De vill tända ett ljus
BORGÅ. Ukrainska flyktingar i Ryssland får hjälpförsändelse som samlats in bland annat i Borgå.
På tisdag startar de från Finland, en karavan bestående av två skåpbilar, tre personbilar och en täckt släpvagn, fullastade med torrskaffning, förstahjälputrustning, kläder och andra förnödenheter.
De åker över gränsen till Ryssland i Vaalimaa och målet är S:t Petersburg. Målgruppen är ukrainska flyktingar runtom i Ryssland.
– Flera av initiativtagarna till insamlingen har rötter i Ryssland, men den största delen av bidragsgivarna är finländare, säger Zaven Pogosov.
– Finländare hjälper alltid om de bara blir tillfrågade. Man glömmer historiskt groll och vill vara med och hjälpa sina medmänniskor. Finländarna har en stark rättsuppfattning.
Pogosov har, liksom Nytte Ekman en lång erfarenhet av hjälpförsändelser.
Uppvaknande
För Borgåbon Galina Gorevaja är det första gången.
– Jag följer inte alls själv aktivt med nyheterna och därför blev det ett uppvaknande för mig när jag för två veckor sedan kontaktades om de ukrainska flyktingarnas hjälpbehov.
– Jag vände mig till bekanta inom den ortodoxa kyrkan här i Borgå och de första paketen började droppa in. Sedan frågade jag Anja Luoma som ju är duktig på insamlingar och hon gav mig rådet att göra ett upprop på Facebook. Det var det riktiga startskottet, efter det har hjälpen bara strömmat till. Jag blev alldeles tagen av att så många vill vara med och dra sitt strå till stacken, vänner och kolleger som jag inte har varit i kontakt med på många år, föräldrar till barn som jag har skött om.
Vi träffas hemma hos Gorevaja där gästrummet har fått bli lager för biståndspaketen. Här finns paket med stickade sockor, med kläder till barn och vuxna, hygienprodukter, täcken, tvättmedel, barnmatsburkar och så vidare.
Kosackernas väktare
Andra lager finns i Kyrkslätt och i Vanda.
– Vi har säkert samlat in ett ton med livsmedel som utgör den största delen, 70 till 80 procent av hela försändelsen, säger Pogosov.
Hjälpen kanaliseras genom en rysk organisation som kallar sig Kosackernas väktare.
– Vi har bedömt att det är en organisation som vi kan lita på, säger Pogosov. Genom dem kan vi vara säkra på att hjälpen når dem som har de största behoven.
Pogosov vill inte prata politik eller diskutera orsaken till att det finns så många ukrainska flyktingar, och inte bara i Ryssland.
– Vi har en geopolitisk konflikt där bägge parterna bara vill vinna. Det är som ett schackspel där spelarna struntar i hur det går för pjäserna, de bryr sig inte om de människor som måste lämna sina hem och fly. Vi vill hjälpa flyktingarna.
– Man har byggt upp flyktingläger i Ryssland men klarar inte av att ta hand om alla som söker sig till lägren, därför går vi in och hjälper så gott vi kan.
Droppen träffar rätt
Ekman understryker att all hjälp är av godo.
– Politikerna är bra på att undervärdera frivilliga hjälpinsatser. De rackar ofta ner på hjälpförsändelser, som enligt dem bara är en droppe i havet. Men om du är den hjälpbehövande som träffas av just den här droppen, då ser du saken på ett annat sätt. Alla droppar är viktiga. Om du kan hjälpa en enda medmänniska så är det också en bedrift.
Pogosov citerar Konfucius.
– Världen är full av mörker. Vi kan inte eliminera allt mörker men vi kan tända att ljus. Den här hjälpförsändelsen är vårt sätt att tända ett ljus.
Gorevaja tänker sig världen som ett stort tygstycke.
– När det blir ett hål i tyget måste vi skynda oss att lappa det, annars blir hålet bara större och större. I dag finns det så många hål överallt.
Nya insamlingar
Alla tre betonar att det här inte är en engångsföreteelse.
– Vi kommer inte tillbaka och slår oss till ro och tycker att vi nu har gjort vårt, säger Nytte Ekman. Tyvärr kommer det här problemet inte att gå över efter någon månad.
– Men när vi väl har besökt några av flyktinglägren och fått tala med flyktingarna vet vi bättre vad vi borde ha med oss nästa gång. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om hjälpbehovet innan vi väl har varit där.
– Vi vet inte heller något om åldersfördelningen bland flyktingarna. Utgör barnen den största gruppen, eller kanske åldringarna? Det får vi veta när vi kommer fram.
Borgåbladet återkommer till hjälparnas erfarenheter och vidare insamlingsplaner senare i veckan.
Flyktingar innanför och utanför gränsen
Enligt FN:s flyktingrapport har 130 000 ukrainare flytt till Ryssland.
Förenta Nationernas flyktingorganisation UNHCR uppger i en ny rapport att totalt 230 000 människor har flytt från Ukraina i år.
Den senaste månaden kom de flesta flyktingarna från östra Ukraina, från områdena Donetsk och Luhansk, där det är mycket oroligt just nu.
Alla flyr inte över gränsen. Man räknar med att ungefär 100 000 av flyktingarna i stället sökt sig till lugnare områden i Ukraina. Till de interna flyktingarna hör också de som flydde från Krim när halvön intogs av ryska trupper i början av året.
Att beräkna hur många som har flytt är inte lätt eftersom många inte alls registrerar sig som flyktingar utan bor hos släktingar och vänner, i Ukraina eller i Ryssland.
Det uppges i alla fall att cirka 10 000 ukrainska medborgare har sökt asyl i Ryssland.
Enligt ryska källor har Moskva reserverat 112 miljoner rubel för de ukrainska flyktingarna och byggt upp långt över 300 flyktingläger för dem.