Jakten på säl blir lättare
BORGÅ. Det krävs inte längre en ansökan i tre exemplar för att få skjuta en säl i och med att jaktförordningen ändras den 1 augusti.
Ändringen av jaktförordningen ska göra det lättare att jaga säl under jaktsäsongen. Sälen är fredad från årets början till och med den 15 april. Efter det får den jagas. Hittills har jakten krävt licens som beviljats av Finlands viltcentral. Dessutom har det varit möjligt att anhålla om dispens för jakt på sälar som ställer till med bekymmer. Från och med augusti krävs inte längre licens utan säl får jagas inom en regional kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. Det nedlagda bytet ska anmälas till viltcentralen. Om kvoten överskrids innan jaktsäsongen är över, avslutas jakten.
– Ändringen görs framför allt för att den byråkratiska processen kring tillstånden har varit komplicerad, säger äldre regeringssekreterare Rami Sampalahti.
Han tror inte att ändringen i praktiken har någon större betydelse. Säljakt är inte lätt och de tillstånd som har beviljats har inte kunnat utnyttjas fullt ut. Under de senaste fyra åren har ministeriet gett lov till jakt på 1 050 sälar årligen. Det verkliga antalet nedlagda djur har varierat mellan 18 och 45 procent av den mängden.
Bragder
Riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) är ordförande för Nylands fiskarförbund. Hon säger att ändringen har välkomnats av fiskarna. Det ska till exempel bli möjligt för den som fått in en säl i sina bragder att göra sig av med sälen utan att först anhålla om tillstånd.
En satellituppföljning som gjorts av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet visar att det finns gråsälshannar som specialiserar sig på att äta i ryssjor eller i deras närhet. Av åtta gråsälar som följdes upp koncentrerade sex sin fångst till områden med ryssjor.
Fiskaren Mikael Lindfors på Emsalö säger att ändringen av jaktförordningen är ett steg mot det bättre.
– Tidigare hade Borgå jaktvårdsförening rätt till tre licenser. Nu ska hela Finska viken bli ett sälförvaltningsområde med en kvot på 97 sälar. De som har intresse för säljakt kan nu röra sig på ett större område och avskjutningen blir inte lika platsbunden som hittills.
Meningen är att en jägare som har skjutit en säl inom en vecka meddelar viltcentralen om bytet. Viltcentralen har koll på läget och ju närmare kvotens maximantal man kommer desto snabbare bör jägaren anmäla bytet.
– Jag tycker mig minnas att det handlar om tre dagar i det skede när en sjättedel av kvoten återstår.
För många
Som fiskare hör han till den grupp av yrkesutövare som mest lider av en stor gråsälsstam.
– Jag anser att avskjutningen kunde vara avsevärt större än den är i dag. Landets älgstam får decimeras med hälften årligen, men sälstammen endast med tio procent. Jag tycker att det är snedvridet.
I och att sälstammen började växa, blev det omöjligt för fiskarna att fiska med nät. De blev tvungna att skaffa sig sälsäkra pontonryssjor.
– En ryssja kostar ungefär 20 000 euro. Visserligen fick vi stöd för att skaffa dem, men ändå är prisskillnaden mellan ryssja och nät stor. En ryssja fiskar inte heller lika effektivt, effekten är ungefär en tiondedel av nätets.
Räkningen
Han ställer sig också skeptisk till de räkningar av stammen som Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utför.
– De flyger först några varv med helikopter över den klack sälarna ligger på. En del av sälarna blir rädda och hinner simma i väg innan den egentliga räkningen. De sälar som inte råkar finnas på klackarna räknas inte alls, inte heller de som finns inomskärs. Säl finns till exempel utanför Hammars och i Haikofjärden, men officiellt existerar inte de här exemplaren.
Han säger att NTM-centralernas sätt att uppge skarvstammen är lika vilseledande.
– Man talar om 18 000 häckande par. Räknar man i exemplar blir det 36 000. Varje par får två ungar som överlever, då är vi uppe i 72 000 exemplar. Dessutom räknar man inte alls treårsfåglarna. Min uppfattning är att det finns hundratusentals skarvar i vårt land.
Han har nyligen sett ännu ett exempel på hur skarvarna breder ut sig.
– Jag rörde mig väster om Emsalö, mittemot Sköldvik, och upptäckte två skär som det tidigare inte funnits skarv på. Det ena skäret var helt invaderat och där fanns 50 bon. Det andra var ännu inte helt nedsmutsat, men granskogen håller på att försvinna. Det här händer 200 meter från bebyggelse.