Geologen utreder hur vattnet ligger
I Sibbo och Ingå pågår ett arbete som ska ge tillförlitlig information om grundvattenförhållandena och den geologiska strukturen.
Timo Friman är geolog på Geologiska forskningscentralen. Han leder ett projekt som heter Grundvattenutredningar – ett medel att främja jordbruksnäringens lönsamhet. I projektet deltar också Nylands förbund. I Sibbo undersöks grundvattenområden i Norrkulla, Nikukälla och Söderkulla, i huvudsak på området mellan Massby och Hindsby vid Sibbo å. Fältarbetet inleddes i april och fortsätter till slutet av oktober.
Innan Timo Friman och hans team begav sig ut i terrängen hade områdets odlare fått ett brev hem med information om undersökningarna. De markägare som skulle få ett observationsrör på sitt område hade blivit tillfrågade.
– Vi hade också via radio och tidningar informerat om arbetet och vi har blivit väl bemötta. Folk har också kommit fram och frågat vad vi håller på med, speciellt när vi borrar. Vi har inte stött på överraskningar i terrängen. Det enda är egentligen en stenåldersgrav i Söderkulla som en person upplyste oss om. Den kände vi inte till tidigare.
Mätning
En del av undersökningarna är att på fyra ställen borra sig ner till berggrunden. I borrhålet placeras ett rör där grundvattnet kan observeras. Från röret ska det också tas prover på grundvattnet för att kunna göra en analys av vattnets kvalitet.
Han tar oss med till ett av rören och sticker ner ett måttband i röret. Måttbandet når grundvattenytan efter tretton meter.
– En helt normal nivå. Det vanliga är att grundvattnet ligger på samma nivå som vattenytan i ån, säger han.
Han plockar fram ett annat instrument, en precisionsmätare med gps. Med den kan man på en centimeter när mäta platsens läge i förhållande till havsytan.
– Vi befinner oss femton meter och åtta centimeter ovanför havet.
Ås under ytan
En grusås som tydligt framträder i naturen är ett vanligt tecken på ett grundvattenområde. I Sibbo och på den plats vi befinner oss är det lite annorlunda. Grusåsen finns, men den är inte synlig utan ligger under ett tjockt lager av lera.
– Vi ska troligtvis också utföra geofysiska mätningar av lerlagrets tjocklek på åkrarna. Men det går att göra först när skörden har bärgats.
Dessutom utreder man bland annat berggrundens djup och de lösa jordlagrens tjocklek med hjälp av gravitationsmätningar på ett område mellan Hindsby och Massby. Mätningslinjen är femton kilometer lång.
– Ett tjockt lager av lera är kompakt och mycket tungt. Om man borrar sig genom det kan det hända att trycket lättar och det blir ett utbrott och vattnet sprutar upp till ytan.
Den insamlade information ska ligga till grund för en rapport som ska vara klar i december. Rapporten ska ge ny information om grundvattnets strömningsriktningar, grundvattennivån och jordlagrens struktur.
Bekämpningsmedel
Tanken med projektet är framför allt att kunna avgränsa grundvattenområden vid stora odlingsområden. Det finns till exempel bestämmelser om vilka slags bekämpningsmedel som är tillåtna på ett grundvattenområde.
– Att vi utreder grundvattenområden i Sibbo och Ingå beror på att de inte har blivit noggrant utredda tidigare. Vissa undersökningar har gjorts, men omfattande geologiska forskningsrön saknas.
Geologiska forskningscentralens rapport går vidare till närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. NTM-centralen fattar beslut om gränserna med stöd av rapporten. De nya forskningsrönen ska göra det möjligt att slippa situationer där odlaren upplever att gränserna för grundvattenområdet gjorts enbart genom att granska kartan.
Utredningen ska göra det möjligt att minska på de kostnader som jordbrukets miljöskyddsbegränsningar förorsakar. Tanken är också att främja skyddet av grundvattenområdena och öka medvetenheten om skyddsbehovet.
Bärodlingar
Timo Friman tror inte att undersökningen i Sibbo nämnvärt ändrar på omfattningen av dagens grundvattenområden.
– Något område kan bli större, något annat mindre.
Han hänvisar till en liknande undersökning som utfördes i Birkaland, Tavastland och Egentliga Finland.
– Den gjordes mellan 2009 och 2010 och gick under namnet Utredning om metoder att avgränsa grundvattnet. Då undersökte vi sex olika områden i närheten av bärodlingar. Det visade sig att några grundvattenområden blev större, några mindre och några blev som förut.