Det finns hopp för Tasträsk
Området kring Tasträsk lämpar sig utmärkt för rekreation och det går bra att simma i träsket. Men vattnet är till en del övergött och till- och avrinningen är långsam vilket gör att bland annat växten vattenpest trivs i träsket.
Tasträsk engagerar, både invånarna i området och kommunens miljöavdelning. I dagarna blev resultatet av en utredning över hur det egentligen står till med träsket klart.
– Resultatet är uppmuntrande, det finns mycket vi kan göra för träsket, säger miljöövervakare Ari Sirkka på Sibbo kommun.
Vattenkvaliteten är god och samma gäller fiskbeståndet, men på bottnen finns näringsrikt bottenslam som belastar vattnet. Det största enskilda orosmomentet är att vattenpest, en akvarieväxt som inte hör hemma i sjöar, brett ut sig i träsket.
– Den har av någon orsak hamnat i träsket, och den ser ut att trivas här, säger Sirkka.
Kommunen har slagit ner vattenpestbestånden då växten brett ut sig för mycket, men enligt den färska utredningen är det bättre om beståndet får växa fritt. Då kväver det sig självt. För ett par somrar sedan fanns det också blågröna alger i vattnet, men enligt Sirkka, och Anna Hakala på Ramboll som gjort undersökningen, är förekomsten trots allt sporadisk.
– Det finns ganska lite blågröna alger i Tasträsk om man jämför med andra träsk som undersökts, säger han.
Lagren undersöks
Med oregelbundna mellanrum undersöks sjöarna och vattendragen i Sibbo. I Tasträsk var invånarföreningen aktiv och tog initiativet till en undersökning då vattenkvaliteten försämrades. Man har kartlagt vattenkvaliteten, fiskbeståndet, växtligheten och belastningen i träsket.
– Vattnet i träsket är till en del eutrofierat. Det beror till en del på att omsättningen i träsket är långsam så att vattnet sällan byts ut. En mängd näringsämnen har också samlats i sedimenten på bottnen av träsket och det orsakar en inre belastning, säger Sirkka.
Slammet som samlats på bottnen under åratal är ett större hot mot träsket än den belastning som i dag kommer utifrån, enligt undersökningen. Ur slammet frigörs det näringsämnen i vattnet. Tillrinningsområdet till Tasträsk är över femtio hektar men det finns inte någon enskild aktör som belastar träsket mer än andra.
– Men hygienen i träsket är bra. Det betyder att man mycket väl kan simma i vattnet.
Hur de näringsrika bottenskikten, som också ger ifrån sig en obehaglig lukt på våren, ska åtgärdas utreds vidare. Det finns olika sätt att minska på sedimentlagren.
Syrebrist
Ett problem under år då vintern är sträng, är att syret i träsket tar slut under isen. I år har det inte varit några problem eftersom träsket inte var istäckt så länge. Från och med nästa år följer miljöavdelningen med syrenivån och tillsätter syre vid behov.
– Det är en förstahjälpåtgärd, men på det sättet kan vi se till så fiskar och växtlighet i vattnet inte dör av syrebrist under vintern, säger Sirkka.
Om växtligheten är lite väl frodig i Tasträsk är fiskbeståndet bra. Det finns fisk i träsket, främst abborre och mört, men också en och annan gädda och sik. Provfisket gjordes i september i fjol och fångsten visar inte tecken på övergödning i vattnet. Sik planterades ut i träsket 2011, men några tecken på att siken skulle ha förökat sig hittades inte.
– Det finns inte så många olika arter av fisk, men det finns fiskar i alla åldrar av de arter som finns, utom sik. Att det finns olika ålders fisk visar att fisken förökar sig, förklarar Sirkka.
Det finns en hel del bosättning kring Tasträsk, både fasta bostäder och bostäder för fritidsbruk. Och man bygger flera. Byggena har ansetts ha del i att vattenkvaliteten försämrats.
– Från kommunens håll kan man redan då kommunaltekniken planeras göra upp planer för hur dräneringsvattnet från byggena rinner. Det ska vi gå in för, säger Sirkka.
Arbetet fortsätter
Tasträsk mår alltså inte bra, men bättre än många befarat.
– Det är nu viktigt att skapa spelregler som gäller för alla så att vi inte gör situationen värre. Att rena ett träsk är ett långtidsprojekt, men med ganska små medel kan vi genast se till så det inte blir värre. Jag hoppas att vi har fått övergödningen att stanna av om tio år, säger Ari Sirkka.
I sommar undersöks bottensedimenten i träsket och en plan för hur de kunde tas bort görs upp. Vattenkvalitén följs upp tre gånger per år och nästa vinter syresätts vattnet vid behov. Klara förordningar om hur dräneringsvattnet från områden intill ska styras görs upp. Hur avfallsvattnet vid stugorna runt träsket hanteras ses över och kommunen ingriper vid behov.
– Nu har vi något att utgå från så vi kan göra upp en plan för träsket, säger Ari Sirkka.
Sirkka är mycket glad över det fungerande samarbetet mellan kommunen och invånarna i området. I går kväll informerades invånarna i området om resultatet från undersökningen.