De flesta Borgåhusen i bra skick
BORGÅ. Reparationsskulden är inte lika stor i Borgå som på många andra håll i landet.
Många höghus som byggdes på 1960- och 70-talen i vårt land, speciellt i förorterna, är nu i dåligt skick och har en stor reparationsskuld. I Borgå tycks läget ändå vara betydligt bättre än på många andra håll.
Fastighetschef Teppo Riski på A-bostäder anser att bolaget har full kontroll på läget.
– De fastigheter som byggdes på 60- och 70-talet har redan grundsanerats. De äldsta av våra hus som inte har grundsanerats är byggda i mitten av 80-talet, och där har vi redan gjort mindre reparationer, som förnyade fönster och fasadreparationer.
– Vi har inga hus som är i dåligt skick och jag tycker att vi närmast ligger litet före i tidtabellen än efter när det gäller just saneringar och reparationer, säger Riski.
Johan Nyholm är disponent för många bostadsbolag och har också en god bild över läget i stort i Borgå.
– Jag skulle säga att vi i Borgå har renoverat och sanerat mer än medeltalet, hela tiden är det stora reparationer på gång. Jag är inte alls orolig över bostadsbeståndet i staden.
– Ändå är det viktigt att alla är medvetna om att man måste reparera i tid. Om man ser att något ser dåligt ut har man väntat för länge.
Det finns vissa normer för hur lång tid det borde gå mellan reparationerna men Nyholm uppmanar ändå alla att själva följa med situationen.
– Har man ett hus där rören inte har åtgärdats på fyrtio år och det inträffar ett läckage så är försäkringsskyddet ganska dåligt. Det är bättre att göra planerade saneringar än att vara tvungen att ta till åtgärder när olyckan redan har varit framme, säger Nyholm.
Ettusen lägenheter
– Omkring ettusen lägenheter repareras varje år i Borgå, säger stadens bostadschef Ulf Backman. I många fall är det fråga bara om mindre reparationer och uppsnyggningar, men ändå är det en ganska bra siffra.
– Min bedömning är att situationen är ganska bra just nu i Borgå. Jag var med när vi drog i gång saneringen av husen i Gammelbacka och det var i grevens tid. Nu behövs där bara vanligt årsunderhåll.
Backman konstaterar ändå att det i alla hus hela tiden finns ett behov av sanering och reparationer.
– Det är klart att det inte är så roligt om man just har fått bostadslånet betalt och så blir det stora reparationer i huset med nya skulder som följd. Eller för unga barnfamiljer som kämpar med stora lån och så visar det sig att huset måste genomgå ett stambyte. Allt har sina sidor men det viktiga är att man sköter om sitt hus och inte lämnar det utan åtgärder.
Bra att bo i Borgå
Backman säger ändå att intresset för att reparera och sanera har avtagit en del under de senaste åren.
– Regeringen har skruvat åt reparationsbidragskranen och villkoren blir allt mer ofördelaktiga. Ändå ger ett bidrag mer än det tar. Om staten ställer upp med 15 procent av kostnaderna så ska ju de resterande 85 procenten också betalas. Det betyder mer skatter, bättre sysselsättning och klirr i kassan för affärerna på orten. Helhetseffekten ger mycket större plus för staten än bidragsminuset.
Dagens ränteläge borde ändå uppmuntra till reparationer.
– Nu är det absolut rätt tid både att köpa nytt och att reparera när räntorna är så låga, säger Backman.
Vid Vikingavägen i Vårberga står Harri Lepistö och putsar bort snö från sin bil.
– Jag köpte en lägenhet i det här huset för tre år sedan och jag tycker att bostadsbolaget håller vårt hus i gott skick.
– Vi har haft hissreparation och bastusanering under de senaste åren. Nu allra senast byttes fönstren ut och balkongdörren förnyades för ett mycket förmånligt pris, bara 3 500 euro.
Lepistö har bott i Helsingfors under tiotals år.
– Det är mycket bättre att bo i Borgå. Här är det lugnt och fridfullt och nära till allt.