Tusen pålar körs ned i åleran
Borgå ås mynning smalnar av med ett tjugotal centimeter i vinter. Ett nytt pålverk växer fram och täcker in det gamla ruttnande.
BORGÅ. En snyggare och tryggare infart möter båtfolket i vår då de stävar in mot hamnen i Borgå. Nya pålar trycks nu ned i den tillsynes bottenlösa leran i åmynningen, i den nedre delen av Sakta farten, mellan Svinöbroarna.
Strandbanken har pålats i långa tider för att hindra jord och lera från att kana ned i ån och proppa igen farleden in till Borgå. Pålverket har med åren blivit allt tjockare eftersom de nya stockarna varje gång lagts ned utanpå det gamla stocklagret. Fem stockar tjockt blir pålverket nu och därmed ännu stabilare än tidigare.
– Vi har fått mycket feedback av båtfolket om att pålningen är i väldigt dåligt skick. Eftersom vi hyr ut förtöjningsplatser måste vi se till att området är säkert, säger Janita Pihlaja-Wickholm, hamnföreståndare i Borgå.
Inga olyckor
Några olyckor på grund av ruttna pålar har hon inte hört om, men risken finns eftersom båtägarna kliver till och från sina farkoster på fem meter långa landgångar som vilar på pålverket. Förlupna pålar och jordras har området än så länge heller inte råkat ut för.
Den pålade stranden är 435 meter lång. Kajen är uthyrd för sidoförtöjning hela vägen och har plats för ett tjugotal stora båtar.
– Här guppar mycket från svallvågorna eftersom båtarna ligger fast i farleden. Därför kan här bara vara tillräckligt stora båtar med tillräckligt stora och många fendrar, säger Pihlaja-Wickholm.
I vinter ska cirka 200 meter pålas om allt går bra, vilket innebär omkring tusen stockar.
– Det beror på isläget, på hur länge karlarna vågar stå och jobba på isen, säger Pihlaja-Wickholm.
Hittills har arbetet, som inleddes i början av februari, gått bra undan. Pålningen är inte vardagsmat, det senaste stocklagret sänktes ned på 1970- eller 1980-talet. Den här sysslan var helt ny för arbetslaget som därmed först fick söka sig fram till en bra och effektiv arbetsmetod.
Den starka isen gjorde jobbet mycket lätt i början. Då kunde Tapio Silvennoinen och Vesa Närvänen, till vardags stenarbetare på Borgå stad, tryggt stå på isen. Men nu mår isen inte så värst bra då vattnet hunnit både stiga och sjunka kraftigt och termometern länge visat plusgrader.
Ponton i beredskap
Därför har de i stället fått lägga ut stockar på åisen och på dem några landgångar att jobba ifrån. Det minskar risken för pålgubbarna och deras verktyg att plumsa ned i vattnet. Landgången och den brustna isen gungar ändå betänkligt. En arbetsponton har redan beställts för säkerhets skull; isen kan snabbt bli riktigt dålig om vädret inte kallnar till igen.
– Vi hinner med ungefär 30–35 pålar per dag, säger grävmaskinsförare Kaj Kraufvelin som trycker in pålarna i pålverket efter att de passats rätt in.
Upp till åtta meter långa är stockarna som sänks i leran; ett par meter lämnas ovanför vattenytan. Och ungefär efter var femte meter ska där finnas en längre förtöjningspåle för båtarna.
– Den äldsta pålningen är nog gjord som handarbete, stockarna är bara tre–fyra meter långa. Nere i leran är de felfria, övre delen är rutten, säger Kraufvelin.
Snöröjare pålar
Den snöfattiga vintern är tacksam för årets pålningsarbete och dess budget på 30 000 euro. Nu kan staden utnyttja sin egen arbetskraft, folk som vintertid i vanliga fall är upptagna med snöröjningen. Annars hade någon entreprenör anlitats.
Stockarna är egen produktion, de kommer från stans skogar, bland annat Skaftkärr där ett område röjts för deponering av jordmassor.
Ungefär en fjärdedel av pålverket är förnyat i det här skedet. Resten ska göras helst nästa och möjligen även därpå följande vinter. Snömängden och isläget påverkar arbetstakten.
Stranden är pålad även på andra sidan ån, i Kokon, men pålningsbehovet är inte akut eftersom där inte ligger båtar. Något torde göras i samband med att planerna för Västra åstranden någon dag klarnar.
Stenarbetare som de är, har Tapio Silvennoinen och Vesa Närvänen också kastat blickar mot den delvis raserade stenmuren på Kokonstranden. Den skulle de också gärna ta sig an.
Muddring tidigast 2015
Omkring 160 sjunkstockar tas upp ur dyn då farleden in till Borgå nästa gång muddras. Muddringstidtabellen är inte klar men i bästa fall kan muddringen bli av 2015. Närings-, trafik och miljöcentralen i Nyland ser inte möjligheter till det tidigare.
En stor del av arbetet görs mellan Hammars och Kokonkröken där den smala farleden smalnat av ytterligare av allt slam som Borgå å tar med sig mot utloppet.
Den officiella farleden – och därmed också statens ansvar – tar slut i höjd med Ånäsgatan, men Borgå stad låter i samma veva möjligtvis muddra en del av den fortsatta leden in till centrum.
Stockar finns det gott om i ån, och varje år blir de fler på grund av islossningen som bland annat river och sliter i det gamla pålverket i Hattulaområdet högre upp i ån.
Det här innebär en hel del rensning under vårarna för att trygga båtfolkets färd. Många stockar fastnar på stränderna, i bryggorna och i olika fickor längs med ån, men en del lurpassar lömskt i vågsvallet.
– Vi har inte båtpatruller, det finns inte resurser för det, men det finns hjälpsamma båtmänniskor som sätter fast linan i stockar de upptäcker, drar dem i land och ringer mig om det, säger hamnföreståndare Janita Pihlaja-Wickholm.