Lojo ger sig inte
LOJO. Lojo och Borgå är lika på många sätt, men i en viktig fråga går åsikterna vitt i sär . Lojo vill absolut höra till metropolen.
– Vi lobbar allt vad vi orkar och besöker alla ministerier för att berätta om varför Lojo borde få höra till metropolområdet. Det kan hända att allt är förgäves men vi skulle aldrig kunna förlåta oss själva om vi inte nu gör allt som står i vår makt.
Det säger stadsstyrelsens ordförande i Lojo Irene Äyräväinen.
– Vi är duktiga på att förhandla, om vi bara får en plats vid bordet gör vi allt vi förmår och litet till för att få vår röst hörd. Den värsta situationen är om vi inte alls erbjuds någon stol vid bordet.
Det är så det nu ser ut att gå, att Lojo inte får en egen stol vid metropolbordet. Precis som Borgå har Lojo också lämnats utanför den grupp på fjorton kommuner som definieras som metropolområde.
Men medan politikerna i Borgå inte ens kan komma överens om en gemensam linje när det gäller metropolen har man i Lojo redan sedan länge ett principbeslut om att göra allt man kan för att få höra dit.
– Metropolgränsen går nu mellan Lojo och Vichtis, något som kan bli förödande för oss, säger Äyräväinen. Vi har så mycket gemensamt med Vichtis, bland annat sjukhustjänsterna, andra stadiets utbildning, avfallsservicen, medborgarinstitutet, ja till och med musikinstitutet.
– Om Vichtis fusioneras med Esbo blir följderna också katastrofala för oss i Lojo. Till exempel när det gäller nya trafikprojekt måste man alltid ha en större grupp av kommuner, en koalition, bakom sig för att få sin röst hörd när det gäller statliga pengar. Vi kan inte bli lämnade utanför.
Viktigt att kämpa
Ingen vet ännu vilka befogenheter metropolen egentligen får, eller hur metropolförvaltningen ska se ut.
– Ingen vet, säger Äyräväinen. Därför kan vi inte heller gå ut och berätta för våra invånare att det här kan ni få som metropolinvånare och det här blir ni utan om vi lämnas utanför. Men det verkar som om Lojoborna ändå rätt så bra har kunnat ta till sig vårt budskap, att det är viktigt att kämpa för att höra till den innersta kärnan.
Lojo har samarbetat med Borgå i många frågor under årens lopp. Den senaste kraftmätningen var när de båda städerna jobbade och lobbade för att få behålla yrkeshögskolan Laureas utbildning som höll på att helt koncentreras bara till huvudstadsregionen. Den kampen vann de, tillsammans.
– När vi besökte undervisningsminister Krista Kiuru tillsammans med Borgås representanter i början av hösten blev det också där diskussion om metropolen. Borgå meddelade då att de inte vet om de vill höra till metropolen, det förvånade mig.
Många frågor
Lojos utvecklingsdirektör heter Eero Soinio, ursprungligen Borgåbo, efter det bland annat kommundirektör i Lappträsk, direktör för civiltjänstgöringscentralen och nu senast kommundirektör i Nummi-Pusula som fusionerades med Lojo för ett drygt år sedan.
Som utvecklingsdirektör är Soinio med på uppvaktningarna hos ministerierna.
– Min gissning är att om statsrådet går in för ett stort metropolområde, då är Lojo med, medan Borgå är ett frågetecken. Men lika mycket tror jag på en geografiskt mycket mindre metropol, kanske bara med de fyra stora plus eventuellt Tusby och Kervo.
– När det gäller metropolen finns det så många öppna frågor, inte bara när det gäller området men också vilka uppgifter metropolen ska ha, varifrån pengarna ska tas, via en skild metropolskatt kanske, och hur man ska göra med det demokratiska beslutsfattandet.
Soinio säger att man i Lojo har mycket svårt att förstå att Lojo stad inte platsar för metropolen medan rena landsortskommuner som Borgnäs och Mäntsälä nog finns med bland de fjorton.
Fattiga grannar
Grannkommunen Vichtis finns alltså också innanför metropolgränserna. Andra grannkommuner är Högfors med höga skulder, Sjundeå som har dragit sig ur fusionsförhandlingar med Lojo flera gånger och Ingå som planerar för kommunutredningar med många olika alternativ. Längre sydväst finns Raseborg och Hangö, båda med dålig ekonomi.
– Egentligen skulle allt fungera bättre om vi bara kunde göra oss av med de urgamla kommungränserna, som man gjorde i Sverige på 1960-talet, säger Soinio. Specialister på geografi kunde rita upp nya kommungränser, då behöver vi inga metropolbeslut eller kommunfusioner.
Lojo och Borgå är lika på många sätt. Ett eldfängt ämne när Lojobor eller Borgåbor möts är parkeringen. Inne i Lojo kostar det nu 1 euro och 40 cent att parkera per timme, men fortfarande finns det många gratisplatser också i centrum. Parkeringsövervakarna i Lojo lär vara riktigt på hugget, alldeles som i Borgå.
Däremot kunde stadsstyrelsen i Lojo vid sitt möte i början av februari ta ett beslut som inte har sin motsvarighet i Borgå: Från början av april får man parkera gratis på stadens egna parkeringsplatser varje lördag.