Sovjettiden skapade företagare
Av ryska invandrare är 16 procent företagare. Där flexibla, påhittiga och betalar villigt finländsk skatt, visar Reija Sandelins forskning.
När Reija Sandelin från Reso i Åbotrakten studerade finska och ryska vid Åbo Akademi och Turun yliopisto, gjorde hon sin språkpraktik i Leningrad 1988.
– Det var ett annat samhälle; det luktade illa, det fanns råttor, vägglöss och kackerlackor överallt. Så var det all propaganda och folk som bara försvann, säger hon. Men människorna var ju ofta trevliga.
Reija Sandelin var inskriven vid Lisi, ett tekniskt läroverk för byggingenjörer. På hennes accent anade man att hon var från Estland eller Finland och fast hon försökte kamouflera sig till en rysk studerande på gatorna, så kom människorna emot henne på gatan med sitt vaihta raha.
– I Sovjetunionen fick man inte ha företag. Men man behövde vara företagsam, säger Reija Sandelin. Det fanns ju hela den svarta börsen.
Fler företagare
bland ryssarna
Reija Sandelin har arbetat i Borgå som lärare och programledare vid Borgå handelsläroverk och Haaga-Helia i över 20 år. Nu disputerar hon i februari vid Jyväskylä universitet på ryska invandrare som företagare. Som opponent vid disputationen i slutet av februari har hon den nyzeeländske forskaren Leo Paul Dana.
– Sexton procent av de ryska invandrarna är företagare, medan bara tio procent av finländarna är det, säger hon.
Det som skiljer ryska företagare från många andra invandrare är att de sällan ger sig på att starta upp etniska restauranger eller affärer som säljer produkter "hemifrån".
– Många är välutbildade och jobbar med alla möjliga företag och utåt märks de ryska företagarna inte.
Fyra typer
De ryska företagarna väljer sitt yrke av många olika skäl – i Reija Sandelins avhandling har hon representanter för fyra olika grupper.
Någon är affärsdriven som "Vadim". Redan under Sovjettiden studerade han internationell handel och jobbade bland annat vid sovjetiska ambassader utomlands.
En annan i samma kategori "Lidia", som hade en god akademisk utbildning och i dag driver en medelstor språkskola.
– Det är kvinnor som på ryskt vis spelar på att de är vackra; män som är artiga och hjälper en med kappan, många mycket välutbildade.
Några är penningdrivna som "Sonja". Hon började med kiosk i Sankt Petersburg, men har haft flera företag och konkurser bakom sig i Finland – hon har handlat med bilar, sålt sliputrustning till Ryssland och haft en bygg- och rörfirma.
Hon vill leva flott, resa och ha hus och bil, vilket hon aldrig skulle tjäna ihop till i ett vanligt lönearbete.
– Efter senaste konkursen låg hon på sängbottnen, men efter en vecka tog hon sig samman igen, reste sig och beslöt att försöka på nytt, för att hon har vänner som kan låna henne pengar, för att allting ordnar sig.
Den ryska företagsamheten bygger också på det kollektiva, att man har kontakter, vänner och nätverk, förklarar Reija Sandelin.
Ryska motgångar
föder kreativitet
En annan serieföretagare i hennes avhandling är "Vladimir". Han var en svartabörshandlare redan under Sovjettiden, jobbade på sjön och hämtade hem kläder och sålde. Hans första kontakter till Finland var när han började köpa upp Ladabilar här i och i England.
Vladimir är en mångföretagare, en arbetsnarkoman som är ute efter mera pengar; han har handlat med allt från virke till släpvagnar och blev intervjuad av Reija Sandelin på rörlig fot i sin svarta bil, på bensinmackar och sådär.
Någon är familjedriven som "Inessa". Hon skulle egentligen inte alls vilja vara företagare utan hemmafru, medan hennes man arbetar som läkare.
Men det sovjetiska arvet har gjort läkarmannen kreativ och påhittig så är han är också innovatoir med en liten plastfabrik i Ryssland. Så Inessa sköter den delen av familjeekonomin, fast hon hatar att stå på mässor och sälja plastförpackningar.
Någon är livsstilsdriven som "Maxim". Han är ung och har gått hela sin skola och handelsutbildning i Finland och lärt sig e-handel.
Han började sälja vildmarks- och jaktutrustning – en succéprodukt är en kniv som är förbjuden i Ryssland, men tillåten i Finland – och hans företag växte också tydligast under den tid Reija Sandelin hade kontakt med honom.
– De ryska företagarna är mer flexibla och påhittiga är finländska företagare ofta är. De har tampats så mycket med den byråkratin att de har blivit kreativa
Göra affärer
på julafton
Samtidigt är Finland också för många av dem ett annorlunda land. Här jobbar man inte på helgerna; här skickar man fakturor först när varan är levererad eller jobbet gjort.
– "Vladimirs" finländska fru klagade på att han gjorde affärer till och med på julafton, ler Reija Sandelin.
Finland är för många ett tryggt land utan byråkrati och korruption. "Att vara företagare i Ryssland är som att ligga på botten av en flaska; i Finland jobbar man som i en öppen skål", förklarar "Lidia" i avhandlingen.
Många är också angelägna om att man i Finland ska leva med kulturen och göra saker på finländskt vis.
– Ingen har klagat på de finländska skatterna. Alla säger att de betalar dem utan att mucka.
Reija Sandelins intervjuer har gått på finska, engelska och ryska. På samma vis har de intervjuade också pendlat mellan att dels skälla ut byråkratin och korruptionen i Ryssland – medan landet samtidigt fortfarande är "Moder Ryssland" när det gäller. Forskarna kallar det för kodväxling.
– Men vi behöver de här företagarna och att de grundar företag och betalar skatt här, säger Reija Sandelin. Av hundra finländare arbetar 54 inte, medan 46 ska livnära dem som inte jobbar. Vi kan inte överleva på att bara sköta om varandra.