Datakodning tillsammans med arga fåglar
BORGÅ. Roligt, det här vill vi göra mer! Vårbergaettorna fick pröva på att koda under en lektion på fredagen.
Att behärska datakodning är en nyckel till en strålande framtid och i Estland har man kommit så mycket längre än i Finland, där står kodning på skolbarnens schema redan i tidig ålder.
Det här är sanningar som vi har fått oss itutade under det senaste året.
Fröet lär ha grott också hos den arbetsgrupp som just nu sitter och gör upp de nationella ramarna för de nya läroplaner som ska tas i användning 2016. Där lär kodning ingå i grundskolans läroplan.
– Men vi vet inte ännu om barnen ska börja koda när de går på nian eller på ettan, säger rektor Niklas Läckström i Vårberga skola.
För att inte stå där handfallen när kodning väl är ett ämne på läsordningen gjorde Läckström på fredagen ett experiment med skolans ettor.
Materialet kommer via den internationella temaveckan kring kodande som avslutas på söndag. Hour of code, eller Timme med kod, heter veckan som har engagerat en massa kändisar, som till exempel Mark Zuckerberg, Bill Gates, will.i.am och Barack Obama.
Som en robot
Utan någon dess mera förhandsinformation sätts Vårbergabarnen klockan 9.30 i skolans datorsal framför var sin dator för att pröva på ett program som lär ut grunderna i kodning.
Om någon väntade sig svart-vita rader med ettor och nollor så kom de fördomarna genast på skam.
De arga fåglarna, Angry Birds, har tagits i kodningens tjänst och grunderna i kodning lär man sig som vilket datorspel som helst.
Läckström ger en kort introduktion.
– Nu ska vi laga datorkod. Ni får tänka att jag är en robot som står just här. Jag ska ta mig fram till Lukas plats och ni får ge mig kommandon så att jag kommer rätt.
Först får Läckström ta tre steg rakt fram, sedan vända till vänster och därefter ta fyra steg till för att komma fram till Lukas.
– Nu gjorde ni en svår uppgift, berömmer Läckström. Så här kodar man. Kom bara ihåg att en robot inte förstår vad som menas med tre steg, i stället får ni ge order att den ska gå ett steg, ett steg och ett steg.
Egen takt
Den röda fågeln ska fånga den gröna grisen och barnen radar uppgifterna, koderna, efter varandra, trycker på raden med starta programmet och fågeln hoppar sina steg rakt fram, åt höger, steg fram och så var det slut på den grisen.
Barnen blir ivriga när de lär sig logiken.
– Hurra! Nu har jag klarat pussel tre!
Så småningom blir uppgifterna svårare, boxar med sprängmedel blockerar den lättaste vägen, om fågeln ska hoppa fem steg i sträck måste man använda en speciell kod. Barnen blir röda om kinderna och ber oftare om hjälp.
Om man kodar fel är det bara att försöka på nytt, alla får gå vidare i egen takt. När lektionen är slut har de ivrigaste kommit nästan halvvägs i programmet med tjugo uppgifter.
Öppna kalendrar
Ida Karlsson går från insikt till insikt.
– Det här tycker jag jättemycket om. Det är roligt.
Hemma sitter Ida ganska ofta framför datorn.
– Jag tycker bäst om spelet Movie Star Planet. Där kan man öppna kalendrar till exempel.
– Det som också är roligt är att laga kläder. Man kan ta kläder, en byxa eller en skjorta, och byta färg eller mönster. Så syr man fast allt och sen kan man trycka på knappen med ok.
Benjamin Lindén tycker också om att spela datorspel.
– Jag brukar spela spel ett. Jag minns inte vad det heter.
– Ser du, nu blev hela raden rätt. Jee!
Logiska steg
Niklas Läckström är mycket nöjd med resultatet av sitt experiment.
– Det gick mycket bättre än jag hade vågat hoppas på. Barnen snappade snabbt upp logiken och insåg att kodningen byggs upp i logiska steg. Ingen kände till något om kodning från tidigare och alla verkade tycka att det var roligt.
Ettorna ska få en chans att slutföra uppgiften vid en lektion nästa vecka.
– Dessutom vet jag att det finns elever i andra klasser som är intresserade av kodning. Om det bara går att utföra praktiskt kunde vi kanske hålla en klubb med kodning som tema.
Läckström drar slutsatsen att den lärare som håller en lektion i kodning inte behöver ha så stora bakgrundskunskaper, allt handlar om logiskt tänkande.
– Själv är jag visserligen intresserad av datorer men kodning visste jag ingenting om tidigare. Det viktigaste är att pedagogiken fungerar, kodningen måste presenteras i en sådan form att barnen vill ta emot kunskaperna.