Frågor kring avloppsvatten har fått svar
Östersjön får årligen ta emot mer än 30 000 ton fosfor, vilket är en starkt bidragande orsak till övergödningen. Ändå kan bristen på fosfor utvecklas till ett problem.
Verksamhetsledare Tero Myllyvirta och limnolog Juha Niemi vid Föreningen vatten och luftvård i Östra Nyland och Borgå å, håller på att avsluta ett längre projekt kring hur invånare på glesbygden kan handskas med avloppsvattnet på ett vettigt sätt efter att den nya förordningen träder i kraft 2016.
Myllyvirta anser att avfall egentligen inte existerar. Problemet är att alla inte ännu har insett det. Bristen på fosfor är ett globalt hot som kommer att få allvarliga följder inom de närmaste 100 åren, varnar forskare.
Myllyvirta säger att man borde kunna ta till vara avföring och urin, till exempel i höghusen, i stället för att slussa kiss och bajs vidare till reningsverken.
– Med hjälp av kemiskt framställd fosfor kan vi hålla 2,5 miljarder människor vid liv, men vi är fem miljarder på jorden.
Jordens fosforresurser är begränsade, men ändå är ämnet alldeles nödvändigt för matproduktionen. Därför är det viktigt att hushålla med fosforn. Att kompostera matrester är ett steg åt rätt håll, men därtill behövs ett system för att separera och ta till vara avföring och urin.
Myllyvirta förutspår massiva konflikter på globalnivå om vi inte klarar av att ta till vara fosforn.
– Om allt går bra har vi en avfallsfri värld om 50 år.
Dags att agera
I väntan på att världens nationer ska lösa problemet med de sinande fosforkällorna, måste invånarna på glesbygden snart skrida till verket för att uppfylla kraven som den nya avloppsförordningen ställer.
Niemi säger att det är dags att vakna upp nu. Ännu har förhållandevis få ansökningar om åtgärdstillstånd lämnats in till kommunerna och därför vore det viktigt att handla nu i stället för att vänta till den allra sista minuten.
Information
Föreningen har under de senaste åren satsat stort på att informera. Man har åkt runt i bil och båt för att diskutera lämpliga lösningar på glesbygden och i skärgården. Summa summarum så blir det betydligt billigare och mer okomplicerat i de allra flesta fall att fylla kraven, än mången först vågade tro.
– Invånarna på glesbygden är upplysta och medvetna om situationen. En orsak är att vi har informerat om reformen i åtta år, säger Niemi och Myllyvirta.
Föreningen har också listat företag som man kan anlita för att få jobbet gjort. Orsaken till att man velat göra på det här sättet är att kommunerna meddelat om vissa yrkesutövare som gör ett undermåligt arbete. Därför finns en lista på sådana som kan sin sak, och därefter är det upptill var och en vem man vill anlita.
Nästa år väntar man sig att antalet planer som görs upp och tillståndsansökningar som lämnas in kommer att öka markant. Ändå ser det ut som om de flesta skulle göra de uppdateringar som behövs strax innan den nya förordningen träder i kraft.