Kampen mellan yrkesfiskarna och WWF

Laxfisket i Östersjön debatteras ständigt. I ena hörnet av debatten står världsnaturfonden WWF och i andra hörnet yrkesfiskarna. WWF bekymrar sig över vildlaxens population i Östersjön och anser att arten är hotad medan yrkesfiskarna påstår att det finns gott om lax i havet.

WWF vill återställa balansen, inte bara för att människan ska kunna äta fisk i framtiden, utan också för att vildlaxen är viktig för ekosystemet och den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav. WWF uppmanar alltså konsumenter och affärskedjor att inte ta emot lax fiskad i Östersjön. Den här rekommendationen väcker förundran och har försvårat många kustfiskares verksamhet.
WWF visar rött ljus för inhemsk lax och rekommenderar kravodlad lax eller vildfångad lax från Stilla havet. Det som överraskar är att WWF uppmuntrar till import i och med att man nu för tiden främst förespråkar närproducerade och ekologiska livsmedel. Men WWF vill säkra laxpopulationen.

Laxälvarna i Finland har minskat kraftigt i antal och det har försämrat laxens naturliga reproduktionsmöjligheter. För tillfället återstår det endast två ordentliga laxälvar i vårt land, Simo och Torne, av de ursprungligen 18 laxälvarna. De miljöförändringar som skett i Östersjöns älvar har drastiskt försämrat laxens livsförutsättningar. Utbyggnad av vattenkraft, muddringar och avloppsvatten har bland annat försämrat vattenkvaliteten i älvarna. Det här vill inte yrkesfiskarna beskyllas för.

– Varför måste vi ta skulden för något vi inte kan påverka? Det är inte vi som förstört laxälvarna, säger yrkesfiskaren Peter Kellgren upprört.

Pellingefiskaren Kellgren är en av de yrkesfiskare som drabbats hårt av WWF:s direktiv. Han levererade förr fisk till butikerna i Borgå men då rekommendationerna från WWF kom tog butikerna inte längre emot Kellgrens lax. Den här sommaren har han i stället varit tvungen att köra all sin lax till fiskpartiet i Helsingfors.

– Just nu säljer jag all min fisk till partiet, säger han bekymrat och förklarar att det innebär mycket tid och extrakostnader för honom.

Förutom dyra bränslekostnaderna för transporten berättar Kellgren att kilopriset för lax sjunkit oroväckande mycket. Förr fick han kring 8 euro per kilo för sin lax men nu är kilopriset så lågt som 4 euro. Det här bidrar till att allt fler yrkesfiskare har svårt att klara sig ekonomiskt.

– Som fiskare klarar man sig endast ifall man förädlar och säljer fisken själv, säger Kellgren och tillägger att han nästa sommar själv måste stå på torget.

WWF:s direktiv innebär en stor ekonomisk förlust för många fiskare vilket upprör honom.

– WWF borde vara ersättningsskyldigt, tycker Kjellgren.

Kellgren berättar att de så kallade hobbyfiskarna också orsakar bekymmer för yrkeskåren.

– De fiskar lax för nöjes skull och säljer sedan fisken svart åt butiker. I utbyte får de livsmedel och alkohol. Det här drar ytterligare ner på kilopriset för lax, säger Kellgren.

– Det som folk inte inser är att det här är vårt riktiga jobb som vi ska förtjäna vårt levebröd på. När kilopriset sjunker blir vårt jobb allt tyngre och svårare, säger Kellgren.

Det är inte enbart WWF som är ute efter kustfiskarna. Sportfiskarna vill också förbjuda yrkesfiske av lax och enbart tillåta laxfiske i älvarna där laxarna leker.

– Vi är som nageln i ögat för sportfiskare, säger Kellgren som anser att ingen tar yrkesfiskarnas parti.

Under årens lopp har det blivit allt svårare att jobba som yrkesfiskare.  Det finns ingen som uppmuntrar fiskarna och många vill förbjuda yrkesfiske. Yrkesfiskare är ett utdöende släkte och det finns väldigt få fiskare kvar vid kusten.

– Vi är så pass få fiskare kvar så vi kan omöjligt fiska slut på laxen, säger Kellgren.

Men hur står det till på riktigt? Finns det lax i Östersjön? Jo, det finns gott om lax i havet. Men största delen av laxen i kusten är planterad lax, inte riktig vildlax. Den odlade laxen med avklippt fettfena finns det av, och det är den som yrkesfiskarna främst fiskar.

– Varför får vi plantera lax om vi inte får fiska den? undrar Kellgren.

Den stora konflikten bottnar i att yrkesfiskaren och WWF har två helt olika uppfattningar om hur vildlaxpopulationen ser ut i dagens läge. Fiskarna och miljöorganisationen talar inte samma språk och saknar förståelse för varandra.

Båda parter anser sig sitta på sanningen, men det handlar om två vitt skilda världar.