Åexperter tittar noga på fiskvägen i Strömsberg

Borgå
Föreningen vatten- och naturvård i Östra Nyland och Borgå har redan i tio års tid arbetat för att återställa laxfiskstammen i Borgå å. Föreningens mål är att skapa förutsättningar för laxen att vandra ända till Stängelåsen för att leka.
Fiskvägar har byggts på flera ställen i ån. Den allra första i Strömsberg för mera än tio år sedan. Kraftverket och forsen i Strömsberg är det första och det mest avgörande hindret för fisk som vill vandra norrut.
– I år ska vi följa med om fiskvägen i Strömsberg verkligen fungerar. Det kan hända att området som ska locka vandringsfisken in i fiskvägen bör ligga närmare forsen. Om det visar sig att fiskvägen inte ger den nytta som eftersträvas, måste den omskapas, säger föreningens verksamhetsledare Tero Myllyvirta.
Föreningen har lagt ut en ryssja ovanför forsen för att komma underfund med om vandringsfisken hittat fiskvägen och utnyttjat den. Någon lax, öring eller sik har inte fångats hittills – av naturliga skäl. De vandrar först på hösten. Men vimmorna har varit ivriga. Under de fyra veckor ryssjan legat i vattnet har föreningen kunnat räkna in över tusen vimmor.
– Vimman är mycket god matfisk. I Estland anses den vara en delikatess.
Bättre kvalitet
Vattenkvaliteten i ån har blivit bättre sedan Lahtis slutade med att släppa ut sitt avloppsvatten i ån. God vattenkvalitet är till exempel en av förutsättningarna för en naturlig laxstam. Iktyonom Sampo Vainio har kunnat räkna in över trettio olika fiskarter i ån.
Han, Tero Myllyvirta och forskaren Mikael Henriksson provfiskar i fiskvägen. På en kort stund har det fångat in tolv olika arter. Bland dem finns en liten öring.
– Den har fettfenan kvar. Det betyder att den antingen hör till det naturliga beståndet eller är ett resultat av de romkorn i askar som föreningen lagt ut i vattnen. På utplanterad laxfisk är fettfenan bortklippt, säger Sampo Vainio.
Till fångsten hör också en nissögefisk.
– Den har ökat och är ett tecken på bättre vatten. Den är känslig för avloppsvatten, säger Sampo Vainio.
Övervakning
Jokitalkkarit (Ågårdskarlarna) heter det projekt som föreningen för tillfället arbetar inom. Det femåriga projektet pågår till utgången av 2016 och finansieras av trettio olika instanser. Projektet omfattar sju åar i östra Nyland. Den bärande tanken är att komma ifrån utplantering av fisk och ge förutsättningar för ett laxfiskbestånd som förökar sig på naturligt sätt. I fjol satte man ut hundratusentals romkorn av öring och lax i romaskar på åttio platser i sex av åarna. Planteringen lyckades bra. Så gott som alla romkorn kläcktes.
– En annan viktig del av projektet är övervakningen. Hittills har man främst övervakat havsområdena, men nu ska Juha Niemi och jag se till att fisket i åarna på Östra Nylands fiskeområde och Borgå-Sibbo fiskeområde blir effektivare och professionellt. Vi kontrollerar till exempel att fisk som inte håller måttet fångas eller att fridlysningstiderna följs.