Inga konkreta hot mot Borgå BB

En del orosmoln seglade upp på måndagen då Helsingin Sanomat skrev att skärpta kvalitetskriterier hotar föra bort förlossningarna från Borgå. I artikeln berättas att en arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet föreslagit att det krävs minst tusen förlossningar årligen för att personalen kunnande ska bibehållas för att också klara av brådskande fall. Borgå sjukhus hade i fjol 810 förlossningar; antalet varierar årligen mellan 800 och 900.

Ministeriet har också låtit Uleåborgs universitet göra en geografisk utredning över hur lång väg föderskorna har till närmaste förlossningssjukhus. Enligt den skulle en stängning av förlossningsavdelningarna vid Borgå, Lojo, Jakobstad, Vammala och Brahestad sjukhus förorsaka minst olägenheter.

Men något överhängande hot finns inte över Borgå BB. Antalet förlossningar och avståndet till förlossningssjukhusen är viktiga kriterier, men inte det som avgör då den nya förordningen om brådskande vård som bäst görs upp. Förordningen ska snart ut på utlåtanderunda och torde träda i kraft nästa år.

Enligt medicinalrådet Timo Keistinen vid Social- och hälsovårdsministeriet kommer det inte att skrivas ned några siffror i förordningen. Han konstaterar att en gräns på tusen skulle fälla exempelvis Kajanalands sjukhus som inte kommer upp till mer än 700 förlossningar per år. Men det sjukhuset kan inte stänga eftersom avståndet till andra förlossningssjukhus skulle blir alltför långt. 

– Det avgörande är patientsäkerheten och kvaliteten. Sjukhusen måste kunna utföra kejsarsnitt snabbt om det behövs, säger Keistinen.

Någon definition på vad "snabbt" innebär, kommer förordningen inte att innehålla. Men enligt honom är praxis att ett kejsarsnitt ska kunna göras inom femton-tjugo minuter.

– Och det här är kvalitetskriterier som till exempel Borgå och Lojo sjukhus fyller i dagens läge, säger Keistinen.

Det här beskedet gör Sune Lang, sjukhusdirektör i Borgå, lättad.

– Vi har haft en tillräckligt hög beredskap och har i fjol förstärkt beredskapen ytterligare, säger Lang och tillägger att denna beredskap skulle klara av över tusen förlossningar.

På Borgå sjukhus utförs årligen ett dussintal akuta kejsarsnitt och enligt Lang kan det göras inom tio - allra högst femton – minuter. Förlossnings- och narkosläkare finns dygnet runt på plats, likaså annan personal som omedelbart kan lösgöras från andra avdelningar. Därtill står en operationssal hela tiden ledig för eventuella kejsarsnitt.

Timo Keistinen framhåller att ministeriet inte blandar sig i var förlossningarna sköts. Det är sjukvårdsdistrikten som bestämmer vilken slags verksamhet de ska ha.

Och inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har man inga planer på att stänga exempelvis förlossningsavdelningen i Borgå.

– Här är inget som helst aktivt på gång, säger Jari Petäjä, direktör för gynekologiska och barnmedicinska enheten vid Helsingfors universitets centralsjukhus om Borgåfrågan.

Renoveringen av Kvinnokliniken är det som ligger på agendan. Den ska börja i höst och under den tiden styrs föderskorna till Jorv och Barnmorskeinstitutet.

– Vi är mycket klokare 2015 då vi återgår till den normala situationen efter renoveringen. Då ser vi hur Borgå utvecklat sin förlossningsverksamhet och hur läkarsituationen utvecklats, säger Jari Petäjä.

Förlossningskapaciteten ökar betydligt på Kvinnokliniken efter renoveringen, men Petäjä framhåller att Kvinnokliniken inte behöver ta emot fler föderskor om totalantalet inom sjukvårdsområdet inte stiger. Det är bra att ha två förlossningssalar i lager med tanke på kommande behov.

Han räknar med att HNS om tio år har drygt 2 000 fler förlossningar att sköta om tio år. I fjol var de 18 328 stycken. Inget säger heller att alla kvinnor vill föda just på Kvinnokliniken; de har rätt att själva välja förlossningssjukhus oberoende av kommungräns.

– Enligt vår erfarenhet gynnar föderskorna gärna sjukhus på nära håll, säger Petäjä.

Petäjä ser Borgås ställning intill huvudstadsregionen som stark och livskraftig. Han berömmer Borgå sjukhus för dess vettiga och goda utvecklingsarbete inom bland annat förlossningarna. 

I svenskspråkigheten ser Petäjä ett trumfkort som Borgå sjukhus mycket väl kan marknadsföra för sina icke-brådskande förlossningar. Men han påminner att en förlossningsavdelnings existens inte enbart kan avgöras på språkliga grunder.

De enda hotbilder Petäjä mot Borgå BB kan se är att kommunerna inte vill betala för verksamheten eller att sjukhuset skulle få svårt att rekrytera tillräckligt med läkare. I det fallet skulle HNS vara tvunget att gå genom sin förlossningsverksamhet.

– Men situationen för tillfället är bra i Borgå. Sjukhuset har ju ett gott rykte, säger Jari Petäjä.