/
Lokalproducerad tårta ny för i år
I år är det för första gången på länge som Borgåbakade Runebergstårtor serveras i skolor, daghem och åldringsboenden i samband med lunchen på fredag.
BORGÅ Lådor står staplade på varandra, fyllda med Runebergstårtor, ännu "nakna", det vill säga utan sylt och glasyr.
– Vi har fått sätta i en större växel för att hinna baka alla drygt 9 000 tårtor som staden har beställt, säger Birgit Bärlund på Henrikssons bageri. Vi är förstås mycket glada över att Borgåbarnen lär sig äta Borgåtårtor. Det här är en viktig sak för oss, och Runeberg är viktig för Borgå.
– När vi får en beställning som den här är det inte bara vi här på bageriet som drar nytta av den. Vi använder mer el än vanligt och det leder till större inkomster för Borgå Energi. Vi anlitar lokala transportföretag som får fler beställningar. Hela lokalsamhället mår bra när staden anlitar lokala företag.
- Grundades 1919 av Helmi och Ferdinand Henriksson.
- Bakar Runebergstårtor året om.
- Själva tårtan bakas enligt det gamla receptet från 1919.
- Dekorationen var annorlunda förr, med äppelsylt som en pelare i mitten av tårtan, täckt av en sockerglasyrknapp.
- Numera är den yttre dekorationen som på de flesta andra Runebergstårtor, hallonsylt och en ring av glasyr, men äppelsyltpelaren inne i tårtan finns kvar.
Under de senaste åren har Borgå stad, eller egentligen Borgå lokalservice, köpt alla livsmedel centraliserat via Kuntahankinta som i sin tur har avtal med Kespro. Kespro har inga leveransavtal med östnyländska livsmedelsföretag, eftersom de är för små för att kunna leverera de enorma volymer som behövs. Kuntahankinta har 1 400 kunder.
Upphandling är svårt, därför har många kommuner gett över processen till Kuntahankinta.
– Vi levererade mjukt bröd till Borgåköken i många år, säger Bärlund. Mot slutet blev anbudsförfarandet hemskt invecklat, det var en många blanketter som skulle fyllas i och det tog massor av vår tid. Sedan förlorade vi en offertomgång och blev därför tvungna att säga upp några anställda.
– Men samhället är ju vi. Jag förstår inte riktigt vem som gagnas av pappersexercisen när alla väl inser att lokala satsningar håller pengarna i de egna knutarna.
Lokal utmaning
Marina Grönroos är aktiv inom frågor som berör den offentliga måltiden. Hon har jobbat många år för en renare, mindre processad och mer näringsrik skolmat och för ett större samarbete med lokala producenter och företagare. För ett knappt år sedan tog hon offerter från två Borgåbagerier för att kunna kontrollera vad det skulle kosta att köpa stadens årliga Runebergstårtor lokalt.
- Offentliga sektorn i Finland köper in livsmedel till ett värde av 440 miljoner per år (2014).
- 2013 kom offentliga sektorns livsmedelsinköp i Nyland till 17 procent från näromgivningen, 57 procent från resten av Finland och 25 procent från utlandet.
- Man uppskattar att motsvarande procenter i Nyland 2020 är 16 från näromgivningen, 51 från Finland och 31 från utlandet.
- Det skulle innebära 30 förlorade nyländska arbetsplatser 2020.
– Det visade sig att det blev billigare än det pris Borgå lokalservice hade betalat för det årets tårtor, som kom från annan ort. Jag gav den här informationen till lokalpolitiker.
– Nu är jag glad att barnen i år får lokalbakade tårtor. Det här är resultatet av ett samarbete och är en festlig början på något som kan utvecklas mycket längre. Det finns mycket att göra och det kräver långsiktighet och samarbete. Borgå har potential att vara mycket mer självförsörjande än vi är i dag.
Grönroos säger att det är fullt möjligt för en kommun att köpa till exempel mjukt bröd varannan vecka av ett lokalt bageri. Nästa steg kunde vara lokalt odlad potatis.
– Det som krävs är att staden kan ge garantier att man köper en viss mängd varje år. Vi måste hänga med i tiden och förstå ekonomiska aspekter. Om kommunen köper lokalt ger det stora sysselsättningseffekter.
Grönroos vill utmana alla Borgåbor.
– Om och när ni köper Runebergstårtor i år, köp då tårtor som har bakats vid ett lokalt bageri.
Sysselsättande effekt
Det är helt möjligt för kommuner att spjälka upp sina upphandlingsavtal, att ta vissa varor lokalt och andra centraliserat.
Kostservicechef Birgitta Creutziger uppger att Borgå lokalservice inte kommer att spjälka upp upphandlingarna.
– Men redan i fjol höstas har vi diskuterat möjligheten med lokala producenter och med Kespro om hur vi via deras nätverk kunde få lokala produkter.
Ett nytt avtal som träder i kraft den första februari har slutits med Kespro.
– Jag har varit i kontakt med deras representanter om att vi nu skall återuppta diskussionen och kunna få även lokalt bröd, säger Creutziger
Mia Aitokari jobbar aktivt för att både allmänheten och beslutsfattarna ska få upp ögonen för lokalproducerad mat.
– Det ligger egentligen i allas intresse att använda mera lokala produkter. Den positiva lokalekonomiska effekten, som omfattar även sysselsättningen i området, är betydlig om man använder lokalproducerat. Det borde vara en faktor som också intresserar beslutsfattare.