Ät mångsidigt och lagom mycket
I centralköken i Borgå tog man upp kampen mot sockret flera år innan de nu så aktuella nya näringsföreskrifterna hade presenterats. Det hjälper inte hur näringsrik mat skolköken serverar om man inte får barnen att äta både tillräckligt och mångsidigt.
BORGÅ Barn äter för mycket socker.
Skolmaten innehåller för mycket kött.
En stor del av finländarna får i sig alldeles för litet D-vitamin.
Det här är ett urval av förra veckans matnyheter. Vi kan välja att inte läsa om yoghurtens förment cancerframkallade egenskaper eller om varför gurkmeja är bra för hela kroppen men faktum är ändå att dagens fokusering på mat, näringsvärden och näringsrelaterade hälsoeffekter ibland inte verkar riktigt hälsosam.
Inte så svårt egentligen
– Egentligen är det enkelt att äta rätt, säger skolhälsovårdare Gerd Adolfsson. Ät mångsidigt, mer grönsaker och frukter, ät i lämpliga mängder och regelbundet.
Med sunt förnuft kommer man långt, men faktum är att matvanorna är ett återkommande tema också under skolelevernas hälsogranskningar.
– Föräldrar är i dag ofta mycket medvetna om hur man borde äta, och många har dåligt samvete för att de inte kan erbjuda så många gemensamma måltider och ett så balanserat utbud av födoämnen som de känner att de borde göra, säger Adolfsson. Men det finns förstås stora skillnader mellan föräldrarna också.
– Många barn äter dåligt på morgonen, speciellt om de är ensamma hemma. När de kommer till mig på förmiddagen och klagar på huvudvärk frågar jag alltid först om de har ätit morgonmål.
Tallriksmodellen
Det finns barn som äter dåligt både på morgonen och under skollunchen.
– Man ser barn som tar en pytteliten klick med ris och en lika liten hög med broiler, säger Gerd Adolfsson. Det är klart att man inte klarar en hel skoldag med så litet näring. Det resulterar i trötthet och irritation.
- Är en nordisk tävling för skolklasser som pågår mellan den 11 november 2015 och den 23 mars 2016.
- De klasser som vill delta ska anmäla sig på www.nordeniskolen.org.
- Alla får ett matsvinnspaket med biopåsar, matsvinnshandbok och affischer.
- Under en valfri vecka vägs matsvinnet och målet är att svinnet ska vara så litet som möjligt.
- Ett pris delas ut i varje nordiskt land.
Skollunchen ska stå för en tredjedel av dagens näringsbehov. Det gör den om man tar för sig av alla olika måltidsdelar, det vill säga sallad, varm mat och till det både mjölk, bröd och matfett.
– När man ser på barnens lunchbrickor är det nästan alltid en eller flera delar som fattas, säger Adolfsson som själv brukar äta skollunch varje dag.
– Jag tycker vår mat är bra, vanlig husmanskost. Dessutom kan jag iaktta hur barnen äter. Det finns ju bilder på tallriksmodellen i matsalen men jag vet inte hur mycket barnen noterar de goda exemplen.
Det finns familjer där alla medlemmar följer någon trenddiet och det kommer en del förfrågningar om barnen kunde få till exempel kolhydratfattig kost i skolan, vilket inte går för sig. Men det finns också barn som redan på lågstadiet, kanske redan i fyran eller femman visar tecken på att maten är ett problem för dem och att de lider av en förvrängd uppfattning om sin egen kropp och har anorektiska tankebanor.
Enkla lösningar är bäst
Barnfetma är inte heller ovanligt.
– De nya tillväxtkurvorna är stränga, konstaterar Gerd Adolfsson. Vid betydande övervikt får barnet en remiss till specialsjukvården.
Före det kan hälsovårdaren diskutera mathälsofostran och vikten av motion med föräldrarna.
– Familjen tas med i ett tidigt skede, säger Adolfsson. Det här är ett så känsligt område, man måste vara väldigt försiktig.
– Barnen måste få vara nöjda med sig själva och sin kropp. Det går så lätt att bryta ner något viktigt och skada den psykiska hälsan.
Barn som sportar mycket behöver mer näring än man kanske förstår och kan också behöva information och råd.
– Det är så mycket som blir bättre om man bara kan diskutera sig igenom problemen, säger Adolfsson. De enkla lösningarna är ofta de bästa.
– Utan mat klarar vi oss inte. Och inte utan vätska. Det är många barn som dricker alldeles för litet. De leker och svettas, men glömmer att dricka och får då lätt huvudvärk. Barn behöver mycket mer vatten än vi kanske tror.
God sallad
Den sista matrasten för skoldagen pågår i Kvarnbackens skola i Borgå. Nu får skolans femmor och sexor ta för sig av köttbullar, salladstillbehör, mjölk och bröd.
En del lassar tallriken full med köttbullar och sås, andra tar bara en liten smakbit.
Sofia Kaukiainen, Levon Lopez Eknosyan, Eva Ylänkö, Emma Parta och Klara Wasastjerna försäkrar att de minsann äter ordentligt med skollunch varje dag, eller nästan varje dag.
– Någon gång tar jag bara knäckebröd, och det är ingen som säger till att jag måste äta mer, säger en av flickorna. Lärarna håller mer koll på eleverna i de lägre klasserna.
Sallad tycker alla om.
– Salladen är mycket bättre nu än den var förr. Man får välja själv vad man vill ha i sin sallad. Bönor och kikärter är gott att blanda i.
– Om man tycker att maten är för smaklös kan man krydda själv. Salt får vi ändå inte ta till.
Lika samstämmiga är de inte när det gäller favoritmaträtten.
– Ost gillar jag inte, och absolut inte korngröt.
– Gröt är så gott, och det är ärtsoppa också.
Mindre socker
Borgå stads skolors näringsarbetsgrupp har som mål att få barnen att äta mångsidigt, och tillräckligt mycket. Resultatet av en enkät riktad till elever i årskurserna 3, 5, 7 och 9 visar att det nya sättet att servera sallad, med alla ingredienser var för sig, är en uppskattad förbättring. Många elever gillar också vegetariska lunchalternativ.
– Skolköken kommer att servera av de rätter som barnen har röstat fram som favoritmat, som tortilla och hamburgare till exempel, säger rektor AnneSmolander, ordförande för skolornas näringsarbetsgrupp. Eleverna har också önskar mat som redan finns på matlistan, som mos, soppor och gröt.
– Andra favoriter, som pizza eller pommes frites kan vi inte servera. Orsaken är närmast att det är omöjligt att tillreda eller värma upp de här rätterna i tillräckligt stor mängd i våra skolkök. Vi kommer att förklara det här för eleverna, liksom vi förklarar varför de inte kan få äta bara vitt ris till exempel. Vi måste följa näringsrekommendationerna.
I de nya näringsrekommendationerna rekommenderas mindre socker och mindre kolhydrater. I Borgå tog man sockeravgörandet redan för några år sedan när daghemmen minskade rejält på sockret i mellanmål och i bärkrämer och bärmos.
Från hösten 2015 har skolorna i Borgå också följt alla sockerregler. Nu är det slut på godis till hela klassen varje gång någon av eleverna fyller år.
– Vi började redan senaste läsår, men från den här hösten har vi varit riktigt konsekventa, säger Smolander. Varje klasslärare får bestämma om ett knytkalas per termin där man också får äta sötsaker. Dessutom serveras ju de traditionella Runebergstårtorna och någon enstaka gång glass, men det är allt.
Det är en balansgång att både servera näringsriktig mat och att samtidigt få den så lockande att barnen gärna äter. Det är inte lätt att vara alla till lags.
– Det är viktigt att informera eleverna så att de får veta hur vi resonerar, säger Smolander. Och det är viktigt att de känner att de kan påverka. Det gjorde de när de så populära spenatplättarna plötsligt serverades utan tonfisk på salladsbordet. Nu kommer tonfisken tillbaka.
God måltidsmiljö
En helt ny affisch har introducerats i skolornas matsalar. Den visar inte bara tallriksmodellen utan tar också med allt det som dessutom ingår i lunchen, som mjölkprodukter, bröd, matfett. De olika ingredienserna visas som vägar på en karta.
– Vi bedömde att affischens budskap måste öppnas upp för eleverna, säger Smolander. Därför har vi gjort en video där två elever får berätta hur man komponerar en näringsrik måltid.
Alvar Andersson och Olivia Halttunen förklarar på videon med egna ord varför det är viktigt att äta förnuftigt.
– Man måste äta ordentligt med grönsaker, säger Alvar. Halva tallriken ska täckas med grönsaker, en fjärdedel med kött och en fjärdedel med spannmål eller potatis.
– Ibland ser man någon som bara tar en skiva knäckebröd till lunch, säger Olivia. Då brukar jag fråga hur de tror att de kan orka hela dagen med så litet mat.
Smolander vill inte bara lyfta upp näringsinnehållet utan också en god måltidsmiljö.
– Vi lärare ska fostra också i matsalsuppförande. Man ska kunna umgås och samtala under måltiden, men lugnt och utan skrik. Det är viktigt att eleverna kan äta utan stress och vuxna ska kunna ge gott exempel, om hur man pratar om maten bland annat.
– Alla är individer, det ska vi ta i beaktande. Den som känner motvilja mot någon ingrediens ska inte tvingas äta.