Reformens tidtabell är snäv
Processen kring förvaltningsreformen har många frågor men få svar och den drivs framåt i en hisnande fart. Förtroendevalda och tjänstemän får sitta på skolbänken för att lära sig vad den handlar om.
LOVISA Först en glädjande nyhet för Lovisaborna. När förvaltningsreformen genomförts och en stor del av kommunens verksamhet har överförts till ett självstyrande område kan kommunalskatten i Lovisa landa på åtta procent. Enligt samma beräkningar skulle kommunalskatten i grannkommunen Borgå ligga på elva procent. Den tråkiga nyheten är att ingen kan svara på hur social- och hälsovården inom de nya områdena ska finansieras. En ny skatt kommer att bli aktuell, men hur stor den blir i de olika kommunerna kan ingen ge svar på just nu.
– Det är skrämmande när till och med de sakkunniga säger att de inte förstår hur reformen ska vara ett färdigt paket i april när så många frågor är oklara. Jag måste säga att det svindlar framför ögonen när jag tänker på vilka stora beslut som ska fattas i kommunerna. Det gäller att utnyttja alla möjligheter att få djupare insikt om vad förvaltningsreformen kommer att innebära får ens egen kommun och invånarna, säger Mia Heijnsbroek-Wirén, stadsstyrelseordförande i Lovisa.
Vad händer med fastigheterna?
I ett kommunekonomiskt forum i Vanda förra veckan för ledande kommunala tjänstemän och kommunalpolitiker gav konsultfirman Perlacon en översikt hur reformen kan komma att påverka kommunerna.
Det bjöds bland annat på en föreläsning om hur kommunerna ska göra ifall man planerar att bolagisera fastighetsmassan för att försäkra att fastigheterna blir kvar i kommunens ägo.
– Det är oklart om de nya vårdområdena köper eller hyr fastigheterna som inrymmer till exempel hälsovårdscentraler och äldreboenden. I Lovisa har frågan ännu inte diskuterats, men det börjar bli bråttom att besluta hur vi gör.
Stadsdirektör Olavi Kaleva säger däremot att det måste finnas mera fakta på bordet innan fastighetsfrågan kan lösas på ett tillförlitligt sätt.
– Vi har ännu inte diskuterat frågan och vi har inga tidtabeller om när den typens diskussioner eventuellt inleds. Enligt staten så har några kommuner alldeles för tidigt börjat bolagisera sina fastigheter fastän man ännu inte har några klara riktlinjer från statens sida.
Mindre inflytande i besluten
Enligt regeringens förslag ska Nyland bilda ett område som ansvarar för vård och omsorg.
– Hur kan man skapa ett system med jämlik vård och service till invånarna i ett så stort område som Nyland när kommunerna är så olika till storleken, frågar sig Mia Heijnsbroek-Wirén.
Hon misstänker att kommunernas möjligheter att påverka inom det nya området minskar, kanske försvinner helt och hållet.
– Det är klart att det finns en stor oro att de små kommunernas röst drunknar bland de större. Vilka är de som ska vara beslutsfattare i den nya organisationen? Är det riksdagsledamöter som redan sitter på många pallar och som ska splittra sig på alla möjliga frågor?
Mia Heijnsbroek-Wirén hoppas att man i stället får se sakkunniga från regionerna som har tid och kunskap att se till att kvaliteten på vården som ges i den egna regionen är god.
Hörs kommunernas röst?
Just nu får kommunerna säga sitt om förslaget till vårdreform.
– Jag tror inte att kommunernas utlåtanden har betydelse när besluten fattas. Tidtabellen är för snäv för att man ska hinna sätta sig in ordentligt i kommunernas svar.
När förvaltningsreformen väl är rodd i hamn bör man lägga fokus på framtiden, på det som blir kvar för kommunen att ansvara för.
– När den stora biten som vård och omsorg utgör faller bort från kommunen, ger det kanske möjlighet att utveckla livskraften.