Skollösningar sväljs inte utan protester

LOVISA En av de åtta Lovisaskolor som ska stängas, enligt den nya helhetsutredningen för skolverksamheten 2016-2021, är Kyrkoby skola i gamla Pernå.

– Upprörda föräldrar har ringt mig, både på måndagskvällen och i dag på morgonen, säger rektor Denise Lindh. De frågar sig om det verkligen inte finns något annat att spara på i Lovisa än på barnen och på landsbygden.

– Vi har ett friskt hus, renoverat för några år sedan. Övre våningen renoverades 2015 och nya, fina lekredskap fick vi till gården för ett år sedan.

Eleverna i klass fem och sex sitter i små grupper i klassrummet.

– Alla känner alla i den här skolan, ingen blir mobbad.

– Allt är bäst här, eller åtminstone nästan allt.

Enligt förslagen i skolnätsutredningen ska Kyrkoby skolas elever flyttas till Forsby skola hösten 2017. Det här kräver, enligt utredningen, inga investeringar alls.

Isnäs skola och Kyrkoby skola, tillsammans 49 elever plus förskola ska få plats i Forsby skola som i dag har 65 elever.

På måndagskvällen gavs information om den nya skolnätsutredningen i Harjurinteen koulu i Lovisa. Föräldrarna från Kyrkoby skola uttalade där en stor oro för att Forsby skola blir alltför trång. Man frågade också varför man måste börja med att flytta eleverna och först därefter renovera skolhuset.

– Vad är tanken bakom att flytta våra barn till Forsby för att de ska gå i skola i baracker under reparationstiden?

Frågan fick inget svar.

Dyster statistik

Nina Welling och Peter Waltonen är båda föräldrar till barn i Haddom skola. Enligt förslaget ska Haddom skola stängas 2020 och eleverna flyttas till en ny enhetsskolan i centrum.

– Jag är litet tveksam i den här frågan, säger Waltonen. Pedagogiskt är det säkert bättre med större enheter, men ändå vill jag inte ge upp vår egen lilla skola.

– Tidigare utredningar tog ofta fasta på allt de små skolorna saknar, som stora gymnastiksalar, säger Welling. I stället vill jag lyfta fram det som är positivt med små skolor. De behöver ingen fin gymnastiksal när de har naturen att gå ut i. Ingen har hos oss klagat på att eleverna ofta får hålla sina gymnastiktimmar utomhus.

Båda blir ändå fundersamma när de ser statistiken över antalet barn i Lovisa. 157 Lovisabarn föddes 2010 medan fjolåret, 2015, ligger långt under med bara 116 barn.

– I Kuggom har det fötts ett enda barn 2015 och tre i Hommansby. Det blir en klass på bara fyra barn i Haddom skola.

Beslut som håller

Det är bland annat den dåliga befolkningsprognosen som har motiverat utredningen om skolnätet. Kostnaderna per elev är i Lovisa också ungefär 10 procent högre än i kommuner av motsvarande storlek.

Viktigast är ändå att nu få ett beslut. De förtroendevalda har skjutit frågan om skolnätet framför sig alltför länge.

Bildningsdirektör Thomas Grönholm har jobbat med alla de fyra utredningar som har gjorts om skolnätet under de senaste åren.

– Jag räknar med att kostnaderna för dem alla tillsammans blir ungefär 250 000 euro.

Grönholm betonar att det viktiga är att det blir ett beslut som håller i fem, kanske till och med i tio år.

– Beslutet kan vara att alla nuvarande skolor bevaras, att man följer skolnätsarbetsgruppens förslag eller att man kommer till en helt ny lösning.

– Vi kan inte göra nya utredningar varje år. Det finns många andra viktiga uppgifter för oss tjänstemän inom bildningen.

Var finns innovationerna?

I Kyrkoby skola är Denise Lindh inte alls nöjd med utredningen.

– Det känns som om man bara pressat fram gammal skåpmat, som om man nu går in för en uttröttningstaktik. Varför kommer man inte med helt nya och innovativa förslag?

– Jag tycker att den här staden lider av stor ineffektivitet och har alldeles för litet utvecklingsvilja och visioner. Lovisa är en pärla, vi borde kunna locka nya invånare och det kan vi göra genom att satsa på det som är attraktivt för barnfamiljer, inte genom att stänga landsbygdsskolor.

– Som skattebetalare är jag upprörd över att det är barnen som blir i kläm, och landsbygden. Varför inte i stället fundera på om en så här liten stad verkligen behöver både en utbildningsdirektör och en utbildningschef?

Lindh frågar också hur den nya läroplanen ska kunna tillämpas i en trång Forsby skola. Nya undervisningsmetoder ställer nya krav också på skolbyggnaderna.

Plats för Tessjö skola

Lindhs kollega Lotta Juslin inne i centrumskolan Generalshagens skola är beredd att anpassa sig till politikernas beslut. Enligt utredningen ska eleverna vid Tessjö skola flyttas över till Generalshagen hösten 2017.

– Det här är en stor skola, säger Juslin. Vår största klass har 22 elever och den minsta 11 elever. Vi har nu totalt 211 elever, men prognoserna pekar nedåt. Vi kommer att ha plats för Tessjös 45 elever.

– Det här ett gammalt hus, men det fungerar om man omorganiserar.

Enligt utredningen ska hela skolan flyttas till en ny enhetsskola 2020.

– Jag förlitar mig på att planerarna vet vad de gör, säger Juslin. Vi har ju goda erfarenheter av den finska enhetsskolan här i stan.

Också Juslin tycker att det viktigaste nu är att få beslut som håller.

– Barnen måste få veta var och hur de ska gå i skola i framtiden. De är så mycket mer sköra än vi vuxna. De behöver klara besked.

Många skolor och många elever och föräldrar har redan länge väntat på besked. Det gäller till exempel Isnäs skola.

– Jag lyfter på hatten för tvåspråkiga föräldraföreningen i Isnäs som kämpar på, säger bildningsdirektör Thomas Grönholm. Men prognoserna är inte bra. Svenska skolan har 15 elever och den finska skolan 28-30.

Skolresorna kan bli alltför långa för barn från skärgården.

– Enligt lag får elevernas skolresa ta högst två och en halv timme per dag, säger Grönholm. Om det visar sig att barnen från nuvarande Isnäs skola får alltför lång skolväg får vi tänka om och kanske be Borgå ta hand om dem i stället. Det här är en fråga som vi ännu inte har utrett närmare.

Bra med enhetsskola

Stadsstyrelsens ordförande Mia Heijnsbroek-Wirén deltog också hon i infomötet på måndagskvällen.

– Planerna på en enhetsskola är bra, men placeringen gillar jag inte. Den får vi diskutera. Dessutom är jag rädd att det blir för trångt i Forsby skola om man följer utredningens plan.

– Helst vill jag kunna spara de skolor som ligger allra längst bort från centrum, som Isnäs och Teutjärvi, men jag vet inte om det är möjligt.

Heijnsbroek-Wirén vill jobba för att hålla kvar livskraft i byarna.

– Om vi tar bort skolorna borde vi låta daghemmen stanna kvar. Därför tycker jag inte att vi just nu måste ta beslut om ett nytt stort daghem i Lovisa.

– Men i övrigt är jag inne på samma linje som Thomas Grönholm. Vi måste få ett avgörande som man kan leva med under en längre tid. Vi beslutsfattare måste ta vårt ansvar.