Majoriteten av för tidigt födda klarar sig
Prematurvården har gått framåt de senaste tjugo åren.
HELSINGFORS Det har inte skett någon revolution men vården går framåt med små steg. Majoriteten också av de allra minsta prematurerna klarar sig, säger neonatolog Sture Andersson på Barnkliniken i Helsingfors.
Andningsproblem är typiska komplikationer för prematurer. Många barn behöver, precis som Gunvor Haddas lilla Jacob, hjälp för att kunna andas.
– Lungorna hos så här små barn är oftast omogna, och barnet kan inte andas själv. En vanlig metod för att få i gång barnets andning är att ge en inandningsgas bestående av syre och luft. Det här gör man för att vinna tid. Ofta ger man det ämne som saknas, surfaktant, men det är inte alltid som det fungerar för att få i gång cirkulationen i lungorna. Då kan man ge en liten mängd kvävemonoxid (NO) i inandningsgasen, som utvidgar blodkärlen och inte alls är giftigt i så små mängder.
Sture Andersson bekräftar att det var på 1990-talet som man började med metoden att ge kvävemonoxid till små prematurer på Barnkliniken, man var först i Finland. I dag är den en allmän och etablerad vårdmetod runtom i världen.
Även när det gäller näringen till prematurer har utvecklingen gått framåt sedan Jacobs tid på Barnkliniken i mitten av 1990-talet.
– Det är alldeles riktigt att hjärnan behöver fett. Fettsyrorna bygger upp cellväggar speciellt i det centrala nervsystemet. Fettet ges antingen intravenöst (direkt in i blodsystemet genom en ven) eller genom att man sätter olja i mjölken. Det handlar om små mängder olja. Det var ganska vanligt ännu under 1990-talet att man satte små mängder olja i mjölken.
Om näringen under en lång tid ges intravenöst och man inte får barnets tarm att fungera belastas i synnerhet levern. Följden kan bli fettlever och senare skrumplever.
I dag vet man bättre hur man ska göra för att få tarmen att fungera. Man strävar efter att få i gång mammans mjölkproduktion tidigare eftersom mjölken hos mammor som föder för tidigt är annorlunda än mjölk som produceras av kvinnor efter ett fullgånget barns födelse. Den innehåller bland annat mer fett, proteiner och mineraler som natrium, klorid och järn. Även när barnet får näring från modersmjölken behövs vissa näringstillskott, men i mindre mängder.