Lyft blicken, se medmänniskan
Om tid och lycka fanns till salu på hyllorna i affärerna skulle de varorna hela tiden vara slutsålda, tror Jukka Jusula.
BORGÅ Vad behöver en människa för att hon ska vara lycklig? Jo, hon vill bli accepterad sådan som hon är och hon vill både kunna ta emot och kunna ge kärlek.
– Det är sådana här saker man börjar fundera på då man blir äldre, säger Borgåbon Jukka Jusula.
Han föddes i Norra Haga i Helsingfors. Släkten på pappas sida kommer från Pellinge och på mammas sida från Petsamo. Under vårt samtals gång talar han ofta med värme om sin mamma Ethel och de minnen av henne som han bär på.
- Jukka Jusula
- Född 23.12.1955 i Helsingfors.
-
Agrolog.
Produktchef bland annat på Tampella-Rosenlews plastfabrik i Borgå på 1980-talet. -
Marknadsföringschef på Hankkijas huvudkontor för alla Alfa-Lavas husdjurmaskiner 1984-1987
Partnership i reklambyrån Kaisaniemen Dynamo 1991–1998.
Centrumvärd i Borgå 1995–1998. -
Timo Soinis specialmedarbetare fjorton år.
Sedan 2 juni 2015 specialmedarbetare för riksdagens talman Maria Lohela. -
Tycker om att segla och tillbringa tid i skärgården.
Ingen mottagning. - Firar sin födelsedag till havs i sommar.
Det var mamma som lärde honom att de plagg han går i får vara slitna så länge som de är lappade och rena.
– Om jag har något motto i livet kunde det vara "Hellre sliten än rostig, det får synas att man har levt".
Jusula påverkades starkt av filmen "Kätilöt" som hade spelats in där hans morfar bodde just under den tiden filmen berättar om och därmed visade trakterna hans mor kom från. Och intuitionen, den där känslan då man vet när något står rätt eller fel till, har han också ärvt av sin mor.
För gemene man är han kanske mest känd för att under fjorton års tid ha varit rådgivare åt Sannfinländarnas partiordförande, numera utrikesminister Timo Soini. Men i Borgå känner många honom också som före detta produktchefen på Tampella-Rosenlews plastfabrik. Fabriken hade 250 anställda och Jusula trivdes i den familjära miljön.
Men först blev han lantbrukstekniker i Västankvarn i Ingå och sedan agrolog i Åbo. De tiderna minns han med glädje. Detsamma gäller tiden i militären. Där visste alla vilken uppgift de hade och Jusula trivs i grupper där människor jobbar för samma mål.
Borgå har enorm potential
Till Borgå flyttade han 1982. I mitten av 1990-talet ringde dåtida chefen för tekniska sektorn Matti Arvinen och frågade om Jusula ville ta sig an uppgiften som centrumvärd med marknadsföringsansvar bland annat för köpcentret Lundi. Staden hade på den tiden många tomma affärslokaler och behövde ett lyft. Jusula drev då tillsammans med två andra företagare reklambyrån Kaisaniemen Dynamo-Partnership som hade fått olika pris för sina innovationer.
Som centrumvärd startade Jusula kampanjen "Tule joulu Porvooseen" och den firades i år för trettonde gången.
– Jag vill inte vara elak, säger han, men staden har potential att göra ännu mer. För det behövs ändå en tydlig vision, hur vill vi att Borgå ska se ut om tio och om tjugo år? Börjar man förnya sig först då tiderna redan är tajta är man för sent ute.
Han säger att parkavdelningen gör ett fantastiskt jobb och att strandbodarna och domkyrkan är dragplåster. Men Borgå har mycket mer än det. Staden är den nästäldsta i landet och om ett drygt år firar det självständiga Finland sitt 100-års jubileum.
Viktigt att kunna lyssna
Även om Jukka Jusula inte saknar talets förmåga säger han att det är viktigt att lära sig lyssna på andra. Han har själv varit lärling i många sammanhang, inte minst sedan han av en slump träffade Timo Soini 1989.
– Han hade blivit partisekretare då och vi blev kompisar direkt. Under flera års tid ringde vi varandra ungefär fyra gånger per år. När han sedan i november 2002 sa att han behövde en kampanjchef och frågade om jag kunde tänka mig ställa upp tackade jag genast ja. Under fjorton års tid gick jag inte många gånger på längre avstånd än en meter från honom.
I Bryssel delade Soini och Jusula hushåll. De kompletterade varandra och Jusula som inte har någon stor släkt kände att Soini blev en del av den på ett kamratligt och fint sätt.
I somras frågade riksdagens talman Maria Lohela om Jusula ville bli hennes specialmedarbetare och han svarade även den här gången ja. Från att ha varit mer i rampljuset med Soini har Jusula nu en mer tillbakadragen roll. Han säger att han tycker om att jobba med hela riksdagens bästa i åtanke.
– Jag är en patriot men en trevlig sådan, inte en fanatiker. Finland är ett fantastiskt fint land. Den som säger att vi har det fasligt och hemskt har inte varit med om något fasligt och hemskt.
I BAKGRUNDEN. Jukka Jusulas insats var avgörande när Pirkko Ruohonen-Lerner valdes in i riksdagen 2007. På bilden på Sannfinländarnas valvaka tillsammans med Timo Soini. Foto: Mikael Grönroos.
Lycka kan inte köpas för pengar
Under intervjun återkommer Jukka Jusula många gånger till det han tycker är viktigt i livet. Det handlar om allt det som människan inte kan köpa för pengar i affären. Den tid vi sätter ner på att stirra in i en dator, på pekplattans yta eller på mobiltelefonen – de minuterna borde vi i stället ge till varandra. Snart måste vi alla lära oss på nytt hur man gör då man umgås, då man ser varandra i ögonen.
– Människan tror att hon vet allt eller om hon inte vet så kan hon googla fram alla svar.
Han tillägger att en människa som har levt i sextio år vet rätt mycket men inte allt. Det är viktigt att kunna anknyta till sådant som har hänt tidigare i livet, vara en del av ett sammanhang.
Genom att leva via social media skapar människan dagdrömmar om sig själv som hon presenterar för andra.
– Det är lätt att förstöra sin egen lycka genom att jämföra den med andras och aldrig vara nöjd över det man har, säger Jusula.
Han tror att det enda människan vill är att bli älskad sådan som hon är. Men allt som har med känslor och kärlek att göra kan inte köpas i affären.
– Kunde man göra det skulle de varorna alltid vara slut. Men i framtiden blir säkert den personen rik som åtar sig att åter lära människor leva.