Skolsvenskan väckte många frågor
Sannolikt kommer bildningsnämnden att backa beslutet att göra svenska till A1-språk i de finska skolorna. Det tror bildningsdirektören som svarat på en hel del frågor om den föreslagna förändringen.
LOVISA Det blev ett ramaskri på sociala medier när bildningsnämnden röstade för att byta de finska elevernas A1-språk från engelska till svenska i november. Det ledde så småningom också till en namninsamling emot förslaget – något som resulterade i över femhundra underskrifter.
För att räta ut några frågetecken lät staden invånarna skicka in frågor om vad som håller på att hända och vad det betyder. Bildningsdirektör Thomas Grönholm säger att det resulterade i en lång rad frågor som besvarades av honom själv och utbildningschef Timo Tenhunen. Helheten publicerades på stadens hemsida på fredagseftermiddagen.
Engelska viktigare
Bland de som skickat in frågor och respons finns också sådana som i övrigt är positiva till skolsvenskan, däribland Eeva Kangas som har engagerat sig inför sin fyraårings kommande skolgång. Hon, liksom många andra, anser att engelska är ett viktigare språk.
– Svenska och tvåspråkighet är superbra, och jag läser själv till trädgårdsmästare på svenska just nu. Men det är inte lika viktigt som engelska, som ju är ett globalt språk. Svenskan är också viktig, men den kommer i andra hand, säger Kangas.
Bland de många frågorna visar det sig att många tycker lika som Kangas. Folk är oroliga över hur det går med engelskan, snarare än att de skulle vara emot skolsvenska som så. De hänvisar också till att det är ett mera internationellt gångbart språk. En del undrar vad det kan ha för konsekvenser för barnens fortsatta utbildning om de läst mindre engelska. Några har också sett draget som språkpolitiskt – något som Thomas Grönholm bestämt avvisar.
Det var särskilt beslutet att ändra på förslaget kort inför mötet som väckt mest frågetecken, där många avsändare upplever att det hela kom ganska överraskande.
– Många undrade också vad man motiverat det med, varför vi ska ändra till svenska. Många ser det som tvångssvenska, säger Thomas Grönholm.
En överraskning
Grönholm är både överraskad och inte överraskad över de starka reaktionerna. Å ena sidan, påpekar han, har man diskuterat timfördelningen inom bildningsväsendet och på olika evenemang sedan våren. Svenska som första språk har därmed "kommit fram inom beredningen i många olika sammanhang" när man diskuterat olika förslag för timfördelningen. Å andra sidan ändrade man beslutsförslaget från engelska till svenska strax före mötet.
– Då kanske språkfrågan kom som en överraskning. Också nämnden överraskades, men till sist röstade de för förslaget.
Bland motiveringarna till förändringen finns dels skolpolitiska orsaker, dels kulturella orsaker - däribland det att Lovisa är en genuint tvåspråkig stad och att svenska som första språk skulle stärka den samhörigheten. Dessutom ligger timfördelningen som bakgrund, där man insåg att svenskundervisningens timmar skulle ha blivit för få.
– På finska sidan uppnådde inte de totala timmarna i förordningen. Då tänkte vi att man i jämlikhetens namn kunde göra den här ändringen. På svenska sidan har man ju i tiotals år haft finska som A1-språk.
Beslutet ändras?
I och med uppståndelsen tror Grönholm att man ändå väljer att behålla engelska som första språk. Han påpekar också att man ännu inte fattade ett egentligt beslut, utan bara gav "vägkost" i den beredning som så småningom ska leda till beslut om hela timfördelningen i de två sektionerna och till sist i bildningsnämnden.
– Beslutet fattas i slutet av januari. Jag tror att nämnden då väljer engelska som första språk.
Eeva Kangas talar för en levande tvåspråkighet, men anser att hela den här proceduren drivits igenom helt på fel sätt. Beslut av det här slaget ska inte komma som en överraskning för någon.
– Jag har själv förvånats över att det inte finns några tvåspråkiga dagis eller skolor. Det är en sorts tvåspråkighet som bygger på frivillighet och som skulle fungera mycket bättre.