Julen är härlig men farlig också
Julen är en tid för samvaro och glädje i familjerna, men myndigheterna ser även avigsidan av den långa helgen. ÖN har talat med en brandinspektör, en kriminalöverkommissarie och en socialjoursförman om hur julen syns på deras arbetsplatser.
ÖSTNYLAND – Om man jämför med november och januari ser man i december en märkbar topp när det gäller utryckningar relaterade till ljus, lyktor och marschaller. Men överlag är julhelgen lugnare för Räddningsverket än vanliga dagar, det sker färre olyckor som berör brandkåren när människorna sitter hemma, säger Göran Forsell, brandinspektör på Räddningsverket i Östra Nyland.
Han har ändå en del goda råd som han hoppas att allmänheten ska minnas under julfirandet. Först och främst: bränn ljusen på rätt sätt och på ett eldfast underlag. Lämna heller aldrig ljusen oövervakade.
– Jag har själv varit med och släckt ett pepparkakshus i Borgå vid slutet av 1990-talet. Familjen hade bränt värmeljus inne i sitt pepparkakshus och släckte dem inte när de gick ut. Pepparkaksdeg innehåller mycket fett, så det brinner bra när värmen är tillräckligt hög. Så när familjen kom hem igen stod pepparkakshuset i lågor. Till all lycka var det placerat på ett icke-brännbart bord, annars hade det kunnat sluta illa.
Stearinen kan antändas
En annan sak man bör minnas är att inte låta värmeljusen stå för nära varandra. Minst fem centimeter mellan ljusen rekommenderas.
– Om man har en grupp på 5–6 värmeljus som står fast vid varandra stiger värmen och stearinen kan antändas. Så i stället för lågor på 3–4 centimeter kan de stiga till över trettio centimeters höjd. Om det sker borde man släcka elden med en brandfilt, aldrig med vatten. Vattnet förångas snabbt i värmen och det ger upphov till en nästan explosionsartad reaktion som får den heta stearinen att spruta omkring.
Även för marschaller gäller regeln om tillräckligt med avstånd.
– Man ska ha minst tre meter mellan marschallen och husväggen eller något annat som kan börja brinna. Det lönar sig också att köpa marschaller som har en stadig plåtbehållare. Åtminstone för några år sedan såldes marschaller i tunna foliehöljen och de blåste lätt iväg i vinden när stearinmängden minskade.
Att glömma julskinkan eller kalkonen i ugnen är en annan "klassiker" Forsell vill varna om.
– De orsakar sällan bränder men nog utryckningar, förstörda ugnar och rökskadade lägenheter.
Det kommer överraskande mycket rök även från mindre köttstycken.
– Om det här har jag också lite egen erfarenhet. En gång gick vi in i en lägenhet som var helt fylld av rök. Det tog en stund innan vi lyckade fastställa var den kom ifrån, men inne i ugnen hittade vi en liten svartbränd broiler.
Julen är också de elektriska ljusslingornas och ljusstakarnas högsäsong. Trots att elljusen i regel är mycket säkrare än levande ljus rekommenderar Forsell att man också håller ögonen på dem.
– Med tanke på hur många julljusanläggningar som importeras till Finland är felprocenten mycket liten, men elapparater är aldrig 100 procent säkra. Min rekommendation är att man alltid ska använda elljus som har en CE-märkning. Om man köper sina elljusstakar via nätet direkt från Kina så har man ingen garanti för att uppfyller de europeiska säkerhetskraven.
Ju mindre alkohol, desto bättre
När det gäller antalet utryckningar under julen är kriminalöverkonstapel Håkan Björklöf inne på samma linje som Göran Forsell. Under julen har också polisen vanligtvis färre uppdrag än under vanliga veckoslut, men uppdragen under julhelgen är av en annan typ.
– Under julen är det vanligare att polisen larmas hem till folk. Och ofta är de här uppdragen tyvärr relaterade till alkohol. Till det vanliga hör att folk blivit osams om något och situationen har urartat till ett häftigt gräl eller till och med till våld.
Björklöf behöver inte fundera länge när han får frågan om han har några tips till allmänheten för ett lugnt julfirande.
– Det här låter som en självklarhet, men det är viktigt att minnas att ju mindre alkohol som är med i bilden desto bättre är förutsättningarna för att både jul- och nyårsfirandet löper problemfritt.
Kristina Huopalainen som är förman för socialjouren i östra Nyland och Borgå skyddshem säger att man aldrig på förhand han veta vad julen för med sig.
– Under de par senaste åren har socialjouren haft mycket arbete under julen men före det hade vi flera lugna julhelger i rad, säger hon.
Socialjouren har hand om akut socialarbete utanför tjänstetid.
– Ofta handlar det om barnskyddsärenden men vi arbetar även med fall som har att göra med vuxna och äldre personer. Vi erbjuder hjälp i krissituationer, till exempel vid plötsliga dödsfall och olyckor. Eftersom folk rör på sig mycket under julen sker det trafikolyckor och tyvärr är självmorden och självmordsförsöken ofta fler under helger. Vi hjälper också familjer att hitta någon plats att bo om deras hus brunnit. I det här krishjälpsarbetet har vi nära samarbete med församlingarna.
Under julen är det ofta polisen som gör anmälningar till socialjouren i samband med att de blir larmade hem till folk.
– Typiska fall som socialjouren tar hand om är relaterade till alkohol, våld och psykiska problem.
Orsaken till att problemen med alkohol och våld ofta blir akuta under helger är enligt Huopalainen att familjerna då tillbringar mer tid tillsammans.
– Många med alkoholproblem lovar att de inte ska dricka under julen för barnens skull men alla kan inte motstå frestelsen. När de sedan börjar dricka är besvikelsen stor bland de övriga i familjen och det ena kan leda till det andra och i värsta fall kan det utmynna i familjevåld. Många familjer har möjligheten att i sådana situationer åka till släkt och vänner men sådana som till exempel flyttat till Borgå efter arbete och inte har några släktingar i närheten behöver hjälp av socialjouren eller skyddshemmet.
Allför höga förväntningar
En av de positiva sidorna med att jobba inom socialarbetet är enligt Huopalainen att man får perspektiv på saker och ting. De här frågorna hoppas hon att människor som lever vad man kan kalla "ett vanligt liv" ska tänka på under julen.
– I vårt arbete ser man vilka problem som plötsligt kan drabba människor. Det gör det lättare att känna tacksamhet och vara tillfreds med sitt eget liv, de egna små dagliga bekymren ser mindre ut i jämförelse. Till exempel julförberedelserna är väldigt stressfyllda för många människor då damtidningar, reklamer och livsstilsbloggar visar glansbilder om hur det "borde" vara under julen. Men jag hoppas att folk skulle inse att allt inte behöver vara perfekt för en lyckad jul och att de skulle känna glädje över att deras liv trots allt är ganska bra.
Jul på skyddshemmet
Kristina Huopalainen säger att det alltid finns människor som har behov av en skyddsplats under julen.
– Hit kommer män, äldre personer men de flesta är kvinnor med barn. Hit kommer också människor från andra kulturer och med andra religioner men det har aldrig uppstått några problem. En del kommer hit redan före julen men en del står på trappan på julafton. Många kämpar på för att försöka ordna situationen därhemma så att de inte tvingas flytta till skyddshemmet. Och i de situationer det lyckas så är det bra. Men om man känner att man behöver vara rädd för hotelser eller våld är det viktigt att söka hjälp.
Huopalainen säger att man på skyddshemmet ordnar en traditionell jul med julgran, dekorationer, julmat och julklappar.
– Vissa år har också tomten kommit på besök men ibland lämnar han julklapparna vid ytterdörren. För att avsluta i en positiv anda så har jag i det här jobbet lärt mig hur starka vi människor ändå är. Det känns härligt för personalen att få höra hur bra det gått för gamla klienter trots att det skett mycket otrevligt i deras liv.