Allting används om igen
Cirkulär ekonomi är ett luddigt begrepp men en vacker tanke: allt ska återanvändas. Ämnet dryftades under ett seminarium i Borgå.
BORGÅ – Vi har inget avfall, bara material som går att använda på olika sätt. Vi har ingen näringskedja, vi har nätverk och cykliska system, säger Tarja Haaranen från naturresursinstitutet Luke.
Cirkulär ekonomi blandas ofta ihop med återvinning. Men det handlar om ett annat sorts helhetstänk där man över huvud taget inte låter något avfall uppstå. Under ett seminarium i Borgå på torsdagen dryftade en drös lantbrukare, företagare och experter hur det här kan tänkas ske i praktiken.
– Målet är att redan från början framställa produkterna så att de stannar i kretsloppet, säger Marja-Liisa Tapio-Biström från Jord- och skogsbruksministeriet.
Återvinning handlar å sin sida om att handskas med avfall som redan finns. Men i den cirkulära ekonomin finns inget avfall – allting planeras så att det går att använda om och om igen. De resurser som inte går att återanvända minimeras.
Att övergå till cirkulär ekonomi förutsätter en hel del omvärderingar och nya sätt att tänka; nya modeller för marknadsföring och konsumtion. Det skulle enligt experterna skydda oss från det obestridliga faktum att naturresurserna håller på att ta slut och bli allt dyrare och svårare att få tag på.
Oförnybart ska bli förnybart, produkt ska bli service. I stället för att alla äger en egen gräsklippare kan grannskapet dela på en.
Skapa hållbar omgivning
– Förr gick allt på jordbruket att återvinna, nu finns det sällan djuruppfödning och till exempel spannmål av dålig kvalitet blir problemavfall då det varken kan säljas eller matas åt djuren, säger en jordbrukare som deltar i seminariet.
Jordbruket är centralt när cirkulär ekonomi kommer till tals. Klimatuppvärmningen och att det en vanlig dag i mitten av december kan vara åtta grader varmt i luften gör det svårt att kontrollera omständigheterna för jordbruket. Här handlar det om att minimera riskerna, säger Tarja Haaranen, om att bredda samarbetet på jordbruken, om att minska koldioxidutsläppen, om att skapa en hållbar och i tävlingssyfte attraktiv omgivning.
Felplacerad fosfor
Den enorma mängden gödsel rik på fosfor som kommer från djuruppfödningen skulle täcka hela landets växtodling, men tillgång och behov finns i vitt skilda delar av landet.
– Det finns för mycket fosfor i Östersjön och i avföring, för lite på åkrarna, säger Thomas Antas som är jordbrukare.
Han tycker att cirkulär ekonomi är en bra tanke: för jordbrukaren kan det i praktiken handla om till exempel om näringen i avloppsvattnet. Näringsämnen tas från åkern och äts upp, men återvänder inte till åkern, säger han. Avloppssystemen är byggda så att de inte skiljer på vad som är värdefullt och vad som inte är det.
– Man borde tänka i kretslopp: från jord till bord, från bord till jord, säger Antas.