Idrott stärker sammanhållningen
En frisk personal ger ett friskt bolag. Så tänker åtminstone två Borgåföretag som bjuder på gratis träning för personalen.
BORGÅ Klockan är lite efter sex på morgonen. Ute speglar sig trafikljusen i en blöt och mörk Mannerheimgata där morgontrafiken inte ens hunnit börja. Inne på gymmet frustar Frank Hartman av ansträngning precis som han brukar göra nästan varje dag. Han blir röd i ansiktet när han lyfter hantlarna sista gången i en serie på tolv.
Hartman, som till vardags är lastbilschaufför, utgår ifrån att ett stillasittande jobb kräver att man rör på sig. Att hans arbetsgivare dessutom betalar för månadskortet gör inte beslutet svårt att stiga upp och ge sig av till gymmet.
– Det är bäst att komma hit tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Omkring klockan 17 är här fullsmockat, säger Hartman innan han lyfter hantlarna för en ny runda.
Nyttan av motion är också något som Hartmans chef, BB-kuljetus ägare Patrik Björkman, tänkt på. Björkman slogs av tanken på att understöda personalens idrottande för ungefär ett år sedan. Lite senare öppnade gymmet Fitness24Seven i centrum, och då slog han till: gymmet håller öppet dygnet runt är därför lämpligt för en personal som jobbar med oregelbundna arbetstider.
– Alla femtio anställda får ett gymkort av oss. Ett femtontal har nappat hittills. Tanken är att vi erbjuder personalen en chans att röra på sig och tänka på vad de äter.
Lite statistik
Det är svårt att veta hur många företag som satsar på en här typens stöd i jobbet – varken Statistikcentralen, Skatteverket eller utvecklingsbolaget Posintra för någon statistik över saken. Klart är bara att många företag erbjuder kultursedlar, medan andra tar det ett steg längre.
Patrik Björkman, som för övrigt blev årets företagare för inte så länge sedan och själv tränar på morgnarna, tänker inte bara på personalens välbefinnande. Han tänker som många andra företagare: en friskare personal betyder mindre sjukfrånvaro.
– Plus att vi blir mera attraktiva som arbetsgivare när vi erbjuder det där lilla extra.
För chauffören Frank Hartman kom möjligheten lämpligt. Han är själv nästan färdigt utbildad personlig tränare och gjorde ett eget träningsprogram åt sig. Ofta går han på gymmet med arbetskollegor.
– Det blir fyra eller fem gånger i veckan. Man mår bättre om man rör på sig, speciellt som chaufför där man sitter mycket. Det stärker också gemenskapen när man har en gemensam hobby.
Sinne springer maraton
BB-kuljetus är inte ensamma om att tänka på motion för personalen. På restaurang Sinne tog ägaren och köksmästaren Kai Kallio saken på så stort allvar att man skrev in det som en målsättning när företaget grundades. En del av företagets officiella verksamhetsområden är därmed att möjliggöra personalens motionsmöjligheter. I början var det fråga om att betala deltagaravgiften i olika massevenemang, men 2014 togs idén ett steg vidare. Då startade man en maratonkurs med målet att springa tio kilometer, halvmaraton eller helmaraton på Esbo strandmaraton.
– Jag försöker påverka med eget exempel också, säger Kallio som är en ivrig löpare med personbästa på 3:28 i maraton.
Det är inte bara av vänlighet som Kallio valt att satsa på motion. Han ser det som självklart att en frisk personal skapar ett friskt företag. Folk som orkar bättre är mera sällan sjuka.
– Om man vill ha ett lönsamt företag så måste man tänka på alla delar. Hälsan är en betydande andel. Vi har också resurser att satsa lite mera på det. Det är ändå viktigt att man inte tvingar någon. Det här är frivilligt.
Maratonkursen fick sin början när Kallio kontaktade tidningen Juoksijas chefredaktör Harri Hänninen och frågade om han kan komma in som tränare, något som också lyckades. På det viset fick man med omkring åttio procent av de 25 anställda i Helsingfors och Borgå från början. Vissa hade som mål att kunna springa en kilometer utan paus, andra att springa tio kilometer. Några valde maratonloppet som mål. Träningen började i januari 2014, och kanske i sämsta tänkbara väder.
– Det kom vågrätt snöslask. Vi stod alla där och skrattade och tog det med ro. Vi tog också bilder på varandra i snöstormen. Men visst, det var ett elddop.
Kursen fortsatte med löpteknik och annan nödvändig kunskap. Och trots att omkring åttio procent var med i början föll de flesta bort under månadernas lopp. En del fick skador, andra hade personliga orsaker. Till sist stod tre ur personalen på startstrecket i Esbo: två sprang maraton, en sprang halvmaraton.
Restaurangägaren Kai Kallio löper själv mycket och inspirerade därför av tanken på en maratonkurs. Största delen av personalen började också på kursen.
Fortsatte löpa
En av de som sprang maratonloppet var kocken Antti Salli. Han såg kursen som en chans att utmana sig och att försöka att försöka något stort åtminstone en gång. Han hade visserligen försökt upprätthålla en grundkondition efter militärtjänstgöringen, men ingenting i närheten av den som behövs för ett fyrtiotvåkilometerslopp.
– Jag tänkte genast att det är lite annorlunda när jag hörde om kursen. Jag hade inte hört om något gäng kollegor som gjort motsvarande. Så jag tog emot utmaningen.
Han har bara gott att säga om försöket. En bra kondition underlättar inte bara orken på jobbet, utan skapar också samhörighet när man har en gemensam hobby att prata om.
I början gick det trögt, och löprundorna var korta. Men så småningom började det rulla på, och sträckorna blev längre. När första tiokilometersrundan var bakom stod Salli kvar och tänkte på att det finns tre likadana sträckor kvar när loppet äger rum.
– Det väckte... en del känslor. Det är en rejäl sträcka.
Viktigt för arbetsgivaren
Till sist kom Salli i mål på en förhållandevis bra tid för någon som springer sitt första lopp, dryga fyra och en halv timme. Och som med så många andra förstagångslöpare så blev han biten av flugan först dagen efter loppet.
– När man springer så undrar man varför man gett sig in på det. Det är riktigt plågsamt. Men dagen efter, när man haltar omkring och äter frukost så tänker man att varför inte försöka igen. Och nu har jag mitt andra lopp i planerna.
Salli har också fått en hobby som han fortsatt med.
– Jag springer regelbundet numera. Trots det har inte egentligen någon tid som jag siktar på. Maraton handlar mera om att övervinna sig själv.
För Kai Kallio handlar det dessutom att han själv hålls i skick. En företagare som bryter ihop skapar svallvågor långt utanför sitt eget liv, och därför är det lika viktigt att också han själv rör på sig. Därför finns 53-kilometersversionen av ultramaratonloppet Nuts Karhunkierros i Kuusamo inprickat i kalendern. Meningen är nu också att skapa en fortsättning på maratonkursen med start nästa år, något som han själv också kan delta i.
– Vi förhandlar med Harri Hänninen om att få en fortsättning. Karhunkierros var också på tapeten för personalen, men det sålde slut på en timme.