Nya ledamöter diskuterade skuggbudget
Det går att få Finland upp ur gropen utan att ta till de tvångslagar som regeringen hotar med. Det anser riksdagsledamöterna Timo Harakka (SDP) och Anders Adlercreutz (SFP).
BORGÅ Socialdemokraterna i Borgå, i samarbete med andra organisationer, hade bjudit in Timo Harakka och Anders Adlercreutz till en politisk debatt i onsdags. Valet av debattörer var medvetet. Man ville skapa en debatt som publiken lätt skulle kunna ta till sig och räknade med att ledamöter som sitter sin första period i riksdagen ännu inte har lagt sig an med garvade politikers snåriga språkbruk.
Både SDP och SFP har presenterat ett alternativ till regeringens budgetförslag. Debattledaren Mikael Hiltunen bad riksdagsledamöterna motivera den skattepolitik som läggs fram i partiernas skuggbudgetar.
– Vi vill lätta på beskattningen av små- och medelstora förvärvsinkomster. Landet behöver ökad konsumtion. I motsats till SFP är vi beredda att höja kapitalskatten och skärpa beskattningen av egendom, säger Timo Harakka.
SDP vill också införa en ny skatt, en så kallad finansskatt som tas ut av finansinstitut som banker.
Högre moms
SFP föreslår en höjning av momsen med en halv procent och en sänkning av förvärvsinkomstskatten i alla inkomstklasser.
– Men så att skatten sänks mer för låginkomsttagare än för höginkomsttagare, säger Anders Adlercreutz.
Han anser att en höjning av momsen inte slår hårt ut mot konsumtionen eftersom inkomstbeskattningen lättas.
– Vi vill inte höja kapitalskatten eftersom det stora problemet i vårt land är en låg investeringsgrad.
Båda säger att samfundsskatten bör hållas på den nivå som den förra regeringen gick inför.
– Sänkningen ledde bland annat till att UPM vågade investera stort, säger Anders Adlercreutz.
SFP är berett att skära i sysselsättningsanslagen bland annat genom att förkorta tiden för den inkomstrelaterade dagpenningen, men samtidigt höja den. Systemet har haft önskad effekt i Danmark.
Timo Harakka sade att ett land måste föra en aktiv sysselsättningspolitik för att kunna hantera arbetslösheten.
– Ungdomsgarantin var en mycket lyckad åtgärd, den gav 96 procent av målgruppen sysselsättning eller studier.
Båda var överens om att en ökad invandring inte är ett hot mot den inhemska arbetskraften utan en resurs med tanke på bland annat landets åldrande befolkning. De var också överens om att tvångslagar och domedagsutsagor inte leder någonvart utan att landet behöver en positiv framtidstro för att repa sig.