Miljonnytta av renare havsvatten
Av kustområdena gynnas Sibbo och Borgå ekonomiskt mest av ett renare Finska viken. Vid god ekologisk status stiger värdet på en strandfastighet i Sibbo med cirka 4 700 euro per år, enligt miljöcentralens uträkning.
ÖSTNYLAND Algmängderna och fosforbelastningen från land har minskat i Finska viken under det senaste decenniet. Den här nyheten kom förra veckan. Näringsämnena som kommer från Östersjöns huvudbassäng och det syrelösa vattnet nära bottnen fördröjer ändå återhämtningen från den långvariga belastningen.
I sydkustens skärgård är vattenkvaliteten för det mesta nöjaktig. Enligt en rapport från Finlands miljöcentral skulle en förbättring från nuläget till en situation med god ekologisk status, höja värdet på strandfastigheterna med 54 miljoner euro per år.
I Sibbo är höjningen per fastighet störst, alltså cirka 4 700 euro per år, i Hangö kommer man upp till bara cirka 540 euro. I Borgå är motsvarande summa cirka 4000, i Lovisa litet under 3000.
De regionala skillnaderna beror på nuvarande vattenkvalitet. Ju sämre kvalitet, desto större nytta.
Stugägare tyckt till
Miljöcentralen har frågat 281 stugägare om bland annat hur en försämrad vattenkvalitet påverkat rekreationsanvändningen av fastigheterna och vad skräp och alger i vattnet haft för betydelse. Största delen av dem som svarat anser att den dåliga vattenkvaliteten i dag stör simningen och över hälften har minskat sin rekreationsanvändning.
Miljöcentralen har använt en beräkningsmodell för att kunna uppskatta rekreationsnyttan av renare vatten. Undersökningen gjordes som en del av det nationella projektet GisBloom, som finansieras av EU. Syftet var att förbättra tillståndet i vattnet och att få allmänheten och olika organisationer att vakna.
Skapar hopp
Juha Niemi är limnolog och verksamhetsledare för vatten- och luftvårdsföreningen för Östnyland och Borgå å. Han är glad för att rapporterna om havsområdena nu varit positiva.
– Det har stor psykologisk och motiverande betydelse. Människor fortsätter kämpa för havet då de noterar att det lönar sig.
Han påpekar ändå att det i stort är fråga om väderförhållanden och dynamik kring salthalten.
– Nu när det inte kommit salt vatten från huvudbassängen, ser läget ljusare ut. Genast då salthalten igen ökar försämras situationen tyvärr.
Labyrint
Niemi säger att den inre skärgården är en helt annan sak än den yttre.
– Östnylands inre skärgård är som en labyrint. Det finns områden där vattnet inte byts ut just alls, vilket givetvis är problematiskt. I regionen finns också en hel del belastande åar. Jord- och skogsbruket är nog en av bovarna i dramat.
Miljövårdschef Jukka Palmgren är av samma åsikt.
– Här finns mycket att göra bland annat via jordbrukstekniska åtgärder.
Han minns själv hur klart havet var ännu på 1970-talet.
– Det var just på 70-talet man sedan började övergödsla och effektivera jordbruket på olika sätt.
Han påpekar att klimatförändringen med långa, häftiga regnperioder och varma vintrar försämrat läget ytterligare. Marksubstanser lossnar och hamnar i havet.
– Dessutom idkas fortfarande höstplöjning, även om många hävdar att direktsådd på våren ger lika bra resultat. På vissa områden är det säkert så.
Personlig upplevelse
Jukka Palmgren skulle själv gärna betala lite extra för en strandtomt med bestående rent vatten.
– Att sätta exakt värde på vattenkvalitet är ändå svårt eftersom det handlar om personliga upplevelser. Alla är förstås överens om att rent vatten är bäst.
Juha Niemi oroar sig för nedskräpningen.
– Visst beter sig många exemplariskt, men fortfarande lämnar folk efter sig en massa skräp som belastar hela Finska viken.
Plast är värst och drabbar också fåglarna.
Fastighetsmäklare Mikael Strömfors säger att fastighetsköpare sällan ställer frågor om vattenkvalitet.
– De undrar ibland om det finns blågröna alger, men i övrigt resonerar man sannolikt att det är som det är i Finska viken.
Priset på en stugfastighet avgörs bland annat av om det finns bilväg ända fram eller om stugan ligger på en holme.
– Prisnivån har varit rätt stabil under den senaste tiden även om den ekonomiska depressionen nog syns i form av färre affärer, förklarar han.
Även om miljöcentralens studie är teorietisk, visar den att rekreationsvärde, tomtvärde och vattenkvalitet har ett samband.
Och som Jukka Palmgren påpekar - ju mer man talar om Finska viken och Östersjön och lyfter upp både problem och positiva nyheter, desto större är möjligheterna för att våra hav går en ljusare framtid till mötes.
– Förändringen sker långsamt och insatser behövs från väldigt många håll.