Här formas Finlands främsta trappor
Om någon skulle komma på idén att ta sig upp till Riksdagshuset genom att gå längs varje trappsteg från ända till ända skulle han få traska på i 2,7 kilometer. Men i dag ligger granittrappstenarna på företaget Louhinta Lampis gårdsplan i Mörskom där de renoveras.
MÖRSKOM – Om det skulle röra sig om ett vanligt projekt skulle man säkert hugga till nya stenar i stället för de gamla. Men eftersom det handlar om Riksdagshuset så vill man bevara så mycket som möjligt av de gamla stenarna. Och det är lätt att förstå: under åren är det ju en och annan inhemsk och utländsk storman som gått upp och ner längs just de här trapporna, säger vd Sami Lampi på familjeföretaget Louhinta Lampi i Mörskom.
På gårdsplanen omkring maskinhallarna ligger bokstavligt sten vid sten, de allra flesta härstammar från Riksdagshusets trappor och stenarten kallas för Kalvolagranit.
– Det krävdes över fyrtio lastbilslass för att få hit alltihop. I ett skede undrade vi om vi kommer att få plats för alla stenar men till slut gick det bra, säger Lampi medan han visar runt på gårdsplanen.
Renoveringsarbetet inleddes redan hösten 2014 men under de varmare delarna av året har företaget genomfört andra projekt. Tidtabellen är ändå klar: just nu utförs omfattande renoveringsarbeten i Riksdagshuset och projektet ska i sin helhet vara klart till självständighetsdagen 2017. Men de upprustade trappstegen ska vara på sin plats vid Arkadiabacken i ett betydligt tidigare skede.
– Man kan säga att allt utomhusarbete med sten upphör när tjälen går i jorden. Men tack vare trapprojektet har vi för tillfället sysselsättning året om. Nu går vi bara omkring och hoppas på att vintern ska fortsätta lika varm och snöfattig som hittills. Själva bearbetningen av stenarna påverkas inte av temperaturen men om stenarna är isiga och frusna blir de hala och svåra att hantera. I så fall måste de få tina upp inne i hallen vilket tar tid. Fast till julen skulle det gärna få komma lite snö, det är viktigt för stämningen, säger Lampi.
Med stensågen kan man avlägsna sju millimeter stenmaterial per svep. Foto: Kristoffer Åberg
"Imponerande arbete"
Inne i hallen har Sami Lampis pappa Risto Lampi fäst en rem kring ett ungefär två meter långt trappstensstycke. Med en vinsch lyfter han upp det på bordet under sågklingan som hänger ner från en kraftig konstruktion.
– Snart blir det oljud, säger Sami Lampi när klingan börjar rotera.
Det kan man lugnt hålla med om. Tonarten från stensågen är lägre än från en träcirkelsåg men volymen är betydligt högre.
Syftet med sågningen är att jämna ut undersidan av de gamla trappstegen som har djupa gropar och stora utbuktningar. Med sågen avlägsnar man allt onödigt stenmaterial så att varje trappsteg blir 14 centimeter högt.
– Sågen skär bort sju millimeter sten per svep, ropar Sami Lampi över oljudet.
- En första arkitekttävling om ett nytt parlament utlystes redan år 1908.
- Arkitekt Eliel Saarinen som vann tävlingen placerade Riksdagshuset på Observatorieberget. Men bland annat för att kejsaren motsatte sig förslaget genomfördes projektet aldrig.
- Vid en ny arkitekttävling som ordnades år 1924 segrade arkitektbyrån Borg-Sirén-Åberg med sitt förslag Oratoribus, För talarna. Mannen bakom det egentliga tävlingsbidraget var Johan Sigfrid Sirén.
- Den mest betydande enskilda förebilden för Riksdagshuset var Stockholms stadshus som stod färdigt 1923, ritat av Ragnar Österberg. Plenisalen bär ändå spår av influenser från exempelvis Pantheon i Rom.
- Grunden för bygget på Arkadiabacken lades 1926 och huset stod klart 1931.
- Källa: Eduskunta.fi
– Av allt att döma är de här ursprungliga trapporna tillhuggna för hand. Det är ett imponerande arbete. Jag har svårt att tro att någon nu för tiden skulle ta sig an ett sådant projekt om de inte hade tillgång till maskiner, fortsätter han.
Blir som nya
Vi går igen ut på gårdsplanen för att kunna höra varandra bättre. Sami Lampi berättar att förutom att jämna till trappstegens undersidor går renoveringsarbetet också ut på att rengöra stenarna.
– Under åren har man använt kitt för att hindra vattnet att ta sig in under trapporna och det sitter fast ordentligt. Tuggummin har också trampats in i stenarna och när man under vintrarna har röjt undan snön har snöspadarna lämnat efter sig rostmärken. Vi rengör allt det här med sandblästring och sedan tvättar vi stenarna.
Trots kittet har vattnet ändå ställvis kommit åt att spränga sönder trappstenar när det frusit till is under vintrarna. Särskilt vid ledstängerna som är monterade på metallrör som borrats fast i stenarna har vattnet orsakat skador.
– De spruckna stenarna kommer att ersättas med nya som vi sågar till här, säger Sami Lampi.
Det var via en anbudstävling som företaget Louhinta Lampi fick projektet och Sami Lampi säger att man har ett bra samarbete med byggfirman Mika Hartikainen som i sin tur har i uppgift att sköta monteringen av trapporna i Helsingfors.
– Vi känner varandra sedan flera år och de vet att vi gör ett bra arbete, säger Sami Lampi.
Sami Lampi programmerar stensågen tillsammans med sin son Teemu Lampi. Foto: Kristoffer Åberg.
Fyra generationer
Louhinta Lampi är ett familjeföretag i ordets verkliga mening. Förutom Sami och hans pappa Risto så är även brodern Antti och sonen Teemu med i bolaget.
– Också min farfar var stenhuggare så man kan nästan kalla det ett släktfel, skämtar Sami Lampi.
För honom själv stod det klart redan mot slutet av grundskolan att han skulle bli stenhuggare.
– Att studera vidare intresserade mig inte det minsta och eftersom jag hade möjligheten att fortsätta i pappas och farfars fotspår så satsade jag på det. 1985 började jag hugga till kantstenar för trottoarer. Jag fick betalt per meter, men den första tiden blev det ingen lön alls för jag lyckades inte få rätt form på stenarna. Men man har lärt sig under åren, konstaterar han.
Den ekonomiska recessionen i början av 1990-talet syntes enligt Sami Lampi inte i antalet beställningar men det gör den nuvarande ekonomiska nedgången.
– Vi får inte lika många privata beställningar sidan som tidigare. Om folk är arbetslösa så är stentrappor och dekorationsstenar till villan eller sommarstugan inte det första man satsar på. Men till all lycka kommer ungefär åttio procent av våra projekt från den offentliga sidan. För städerna har det ekonomiska läget inte en lika stor betydelse.
Sami Lampi ser positivt på branschens framtid trots att man på senare tid fått konkurrens österifrån.
– De kinesiska importstenarna kostar endast hälften så mycket som finska stenar, och det med fraktkostnaderna inberäknade. Så visst äter de upp en del av den finländska stenindustrins lönsamhet. Men till all lycka verkar användningen av sten vara på uppgående i Finland och det behövs alltid yrkeskunnigt folk som kan forma och montera dem.
Projekt som Riksdagshusets trappor är sådan som ett stenproffs kan känna stolthet över.
– Själva arbetet skiljer ju sig inte från det som vi dagligen gör. Men visst är det något speciellt med att få arbeta med Riksdagshusets trappor, de kan trots allt kallas för Finlands främsta trappor. De som monterade trappan när huset byggdes gjorde ett arbete som höll i över åttio år. Månne jag inte vågar lova att våra renoverade trappsteg håller minst lika länge.