"Man måste våga prata"
Språkkunskaper är a och o när det gäller att integrera nya invånare i Finland. Utan kunskaper i finska eller svenska är det svårt att studera och ta sig in på arbetsmarknaden.
BORGÅ Så resonerar också de studerande på yrkesinstitutet Edupolis integrationsutbildning. Kemisten Zhou Jing från Kina, läkaren Shandana Syed från Pakistan och läraren Gisela Granberg från Filippinerna är alla ivriga att lära sig först finska och senare svenska också. Ett halvt års studier har minsann inte varit förgäves. Vi pratar alla livligt med de kunskaper i finska vi har, och snacket flyter bra.
I undervisningen ingår arbetspraktik. Shandana Syed hoppas på praktik på sjukhuset eller på hälsovårdscentralen. Gisela Granberg har preliminärt blivit lovad praktikplats på en grundskola i Sibbo. Zhou Jing hoppas på en plats i Borealis petrokemiska industri i Sköldvik.
– Jag har jobbat över tio år som kemist i Kina, och vet att mina kunskaper i finska är avgörande för om jag ska få jobb inom min egen bransch.
Eleverna i den här gruppen har varit i Finland mellan 11-15 månader och har för avsikt att lära sig finska snabbt. Att läsa barnböcker är en bra ingång till ett nytt språk. På fritiden försöker de vara aktiva med att studera svenska i Kombi, någon besöker diskussionskvällarna i svenska på Grand. Röda Korsets juttukolo, där diskussionerna förs på finska, är också bekant. I lekparken inleds samtal med finländska föräldrar och vänskapsband knyts.
Brist på pengar för undervisning
Det är TE-centralen för arbets- och näringstjänster som ansvarar för språkundervisning för invandrare under integrationsperioden på cirka tre år.
– Utbudet av kurser är inte tillräckligt. Det stod klart redan innan den nu aktuella immigrationsvågen startade. Det är långa väntetider och vi försöker samla ihop större grupper, säger Niclas Tåg på TE-centralen i Borgå.
Sirkka Valta, chef för invandrartjänster i Borgå, är inte heller nöjd med dagens situation. Speciellt som behovet kommer att öka när asylsökande får uppehållstillstånd och slussas in i integrationsprogrammet.
– Det är klart att TE-centralen behöver mer pengar av staten för att klara av framtidens behov av integreringsutbildning.
Sirkku Salonen leder integrationsutbildningen vid Edupoli. Enligt henne har yrkesinstitutet kapacitet att erbjuda undervisning åt asylsökande som beviljas uppehållstillstånd i östra Nyland. Bollen ligger hos TE-centralen som dirigerar studerande till integrationsutbildningen.
Hon är noga med att understryka att undervisningen inte endast handlar om att lära ut språket utan att den har ett bredare innehåll.
– Eleverna studerar finska, men också samhällskunskap, finländsk kultur och kanske det viktigaste, det finländska arbetslivet. All undervisning går på finska. En stor del fortsätter med svenska. De är väl medvetna om hur viktigt det är att vara tvåspråkig i den här regionen.
Prata mer med varandra
I klassrummet leds undervisningen av Maija Vähämartti. Hon trivs men säger att det givetvis är utmanande att undervisa en grupp på tjugo personer som inte har ett gemensamt språk.
På frågan vad de studerande tycker om det finska språket skrattar alla. De flesta är av samma åsikt - det är svårt.
– Det skulle vara lättare att lära sig finska om finländare skulle vara aningen öppnare och pratsammare. Jag tycker inte att finländare verkar blyga, men ni tar sällan initiativet till att börja prata, säger Zhou Jing.
Integrationsutbildningen omfattar mellan 240-270 dagar. Stämningen i Edupolis klassrum är avspänd och öppen. Dagens tema för undervisningen är finländsk politik. Eleverna får bilda grupper, partier, och träna sig att argumentera för sin sak. Mot slutet av dagen ska varje grupp utse sin kandidat och så ska det hållas val.
– Det är viktigt att alla vågar prata även om man är osäker hur man ska säga. Det är inte jag som ska höras utan de studerande, säger Maija Vähämartti.
Integreringen på två språk bör stödas
Enligt lagen har en invandrare rätt att genomföra integrationsutbildningen på svenska. Men det är ett alternativ som TE-centralen inte informerar om, i stället styrs invandrarna automatiskt till den finska undervisningen. Det har man bland annat på folkhögskolan Akan i Borgå fått höra av sina elever flera gånger. Akan ansvarar för regionens svenska integrationsutbildning.
– Vi vet att många invandrare väntar länge på en studieplats på finska, medan vi skulle kunna ta emot dem nästan omgående till den svenska utbildningen, säger linjeledare Catharina von Schoultz.
Hittills har invandrare fått arbetsmarknadsstöd för att komplettera integrationsutbildningen med det andra inhemska språket. Nu är en förändring på gång. Möjligheten att få arbetsmarknadsstöd för att läsa språk på heltid tas bort om man är arbetssökande.
Invandrares ambition i tvåspråkiga regioner att lära sig både finska och svenska borde stödas bättre, tycker Catharina von Schoultz. Det underlättar deras chanser att få arbete.
– Det borde vara möjligt att ha en särlösning åtminstone i tvåspråkiga regioner så att integreringen sker på både finska och svenska. Det här är en fråga som politikerna borde lobba för.