Lömsk sjukdom kan vårdas med samarbete
Om alla slutade röka skulle KOL bli en sällsynt sjukdom.
BORGÅ I Borgå har hälsovårdscentralen, sjukhuset och apoteken utvecklat ett nära samarbete för att hitta personer som ovetande lider av Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Samarbetet är veterligen unikt i Finland och i Borgå hoppas man att det kan bli en "exportprodukt" till andra kommuner.
– Om alla slutade röka skulle KOL bli en sällsynt sjukdom, säger läkaren Merja Aatola som ansvarar för andningssjukdomar och allergier vid hälsovårdscentralen i Borgå.
Men i nuläget är KOL den fjärde mest allmänna sjukdomen som leder till döden i världen och fram till 2030 tar den enligt prognoserna tredje plats.
– Två procent av sjukdomsfallen beror på ärftliga faktorer, femton procent orsakas av luftföroreningar men resten, över åttio procent, beror på rökning, säger Aatola.
Situationen blir inte bättre av att många lider av sjukdomen utan att känna till det, så det var i ett verkligt angeläget ärende som hälsovårdscentralen, sjukhuset, de lokala apoteken och läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline GSK bjöd till presskonferens i kaféet Paahtimo i Borgå. Målet var att berätta om den så kallade "Borgåmodellen" med vilken man kan upptäcka och styra människor som lider av KOL till vård.
Till modellen hör temadagar som två gånger ordnats i Borgå och under vilken personer gratis och utan tidsbeställning kan göra ett mikrospirometritest och få information om sjukdomen på apoteken. Det är de här temadagarna som man med hjälp av GSK sytt ihop till ett materialpaket som vårdenheter och apotek i olika kommuner gratis kan beställa (se faktaruta).
– Vi vill dela med oss av vår modell, det går lättare att få i gång ett samarbete när det finns ett utfunderat material att ta till, säger Lauri Itkonen som är provisor på Nya apoteket i Borgå.
Han säger att materialpaketet innehåller en stomme med nyttig information om vad man behöver tänka på för att planera en temadag. I paketet ingår också uppseendeväckande planscher i gammal vilda västern-stil och mätkort med vilka deltagarna på temadagen i samarbete med personalen kan skapa sig en bild av om han eller hon lider av KOL.
– Det är bra att planscherna är iögonenfallande. Folk tänker att "varför gör apoteken reklam för tobak?" När de sedan går närmare och läser vad de handlar om så blir de förhoppningsvis intresserade och får veta mera om KOL, säger Erkki Huhta som är servicechef på GSK.
"Vill inte veta"
Ulla Veteläsuo från expertorganisationen för tuberkulos och lungsjukdomar, FILHA, tycker att temadagar med låg tröskel för att testa sig är en bra idé. Men ett av grundproblemen kvarstår ändå:
– I vår verksamhet har vi bland annat skickat information till pensionärsföreningar och vi ordnade också en lyckad kampanj på ABC-stationerna där vi berättade om KOL. Men tyvärr blir många människor utanför och jag vet att en del upplever att de inte vill gå på ett mikrospirometritest och bli "dömda" för sitt rökande.
Lauri Itkonen har likande erfarenheter.
– När jag talar om KOL säger en del människor rakt ut att de inte vill veta. De är oroliga att de får stämpeln "dålig människa".
Med tanke på hur vanlig KOL misstänks vara i Finland hoppas Merja Aatola att man kan motarbeta människornas känsla av stigmatisering.
– Förr ansågs KOL vara "bara" en lungsjukdom men i dag vet vi att den påverkar hela kroppen. Enligt Folkpensionsanstaltens siffror finns det i Finland ett par hundra tusen människor vars lungkapacitet minskat med hälften på grund av KOL. Men hur många det är som lider av sjukdomen men ännu inte har några allvarligare symptom vet ingen.