Mellanöstern är en komplicerad affär
Diskussion kan leda till förändring. Så tänker man på Paasikivi-samfundet, vars lokala förening träffades på måndagen.
BORGÅ Världen är i kaos. Nio länder (och ännu fler grupperingar) har så vitt skilda intressen i krigets i Syrien att få har koll på vem som vill vad och vem som skjuter på vem. Europa bävar i rädslan för nya terrorattacker efter att 130 personer mördades under en enda kväll i Paris. Turkiet har skjutit ned ett ryskt attackplan. Mängder av flyktingar tar sig till Europa. Tusentals omkommer på vägen.
Vad beror allt på? Och hur utsatta är vi Finland?
Det var inga små frågor som Paasikivi-Samfundet i Östnyland tog sig an när de träffades på måndagskvällen. Samfundet, som fick sin början 1958 efter den så kallade nattfrosten där Sovjetunionen protesterade mot landets nytillträdda regering, strävar efter att påverka beslutsfattande i landet och att införa nya idéer. En sorts utomstående utrikespolitisk instans, alltså.
Mötet på Kulturhuset Grand var öppet för allmänheten, trots att det samtidigt var ett årsmöte där den lokala föreningens ordförande Veli-Matti Hynninen återvaldes. Ett trettiotal medlemmar och en handfull nyfikna anlände för att höra om och diskutera problemen i Mellanöstern.
– Vi följer med utrikespolitik och internationell säkerhet. Nu är det kris i världen och vi vill undersöka frågan. Det passar också in i årets tema som är minoriteter, säger Hynninen före mötet.
Hynninen beskriver krisen som "sannolikt värre än vi kan ana". Själv talar han också för en tyngdpunkt på förebyggande åtgärder, och inte som nu där man reagerar i efterhand med bomber.
– I kväll ska vi fundera på vad som ligger i bakgrunden till de massiva flyktingströmningarna.
Hur mycket samfundet egentligen påverkat händelser i världen är något som är svårt att mäta. Hynninen tror ändå att man infört impulser under årens lopp och att diskussion spelar en roll.
– Det vi gör är inte bara kosmetiskt. Dessutom försöker vi påverka via medier. Själv har jag ett radioprogram där jag intervjuar beslutsfattare och diplomater.
Fredsbevarare berättar
Vi spolar tillbaka trettiosex år. Teuvo Riikonen finner sig som armédiakon i FN:s fredsbevarande styrka på Golanhöjderna. Han vet inte om det då, men han inleder en relation till Mellanöstern som skulle vara ända tills i dag. Det blev också bara den första av tre turer som fredsbevarare, där den sista ägde rum 2014 i Libanon.
Riikonen, nu i femtioårsåldern, har skrivit tjugo böcker, där den sista, Setripuun varjossa, handlar om tiden i Libanon. För att öppna upp diskussionen valde Paasikivi-samfundet att bjuda in prästen och Mellanösternexperten för att berätta om området och vad som legat i bakgrunden till dagens kris.
– Jag har besökt Mellanöstern sextio gånger under trettiosex år. Det har blivit Israel, Afghanistan, Libanon... Jag har tidvis bott i området. Världen har förändrats mycket under de åren, inleder Riikonen.
Teuvo Riikonen väljer också att citera Condoleezza Rice, USA:s före detta utrikesminister, som listat tre händelser som förändrat världen de senaste åren. Den första är förstås den 11 september 2001. Den andra är Lehman brothers kollaps 2008 då den globala ekonomiska krisen fick sin början. Den tredje händelsen äger rum i Tunisien 2010 och kan verka liten. Mohammed Bouazizi, en tomatförsäljare, får regelbundet sina varor konfiskerade av korrupta och trakasserande poliser. När en kommunalt anställd kvinna till sist också konfiskerar Bouazizis elektroniska vågar stegar han upp till guvernören och ber om att få diskutera. Han får ett blankt nej. Klockan halv tolv, mindre än en timme senare, dränker han sig i bensin framför en lokal myndighetsbyggnad och tänder på.
Uppror
– Det ledde till ett uppror och fungerade som en nystart för den arabiska våren. Före det hade man tänkt att det fanns länder där makthavarna håller sig i makten, säger Riikonen.
Att det nu blivit som det blivit beror enligt Riikonen på en rad orsaker: dålig förvaltning i kombination med korruption, regeringar som inte klarar av att reformera, sega monarkier, nepotism och ett effektivt säkerhetsmaskineri.
– Och egentligen har den nuvarande krisen inte med religion att göra. Allt går att spåra bakåt till britternas och fransmännens galna uppdelningspolitik i området. Man ritade gränser utan hänsyn till var vilka folk egentligen bodde. Senare kom också staten Israel in i bilden. Nu spökar Isis, och det är en direkt följd av USA:s krig i Irak 2003, säger Riikonen.
Nästa möte i Lovisa
Den påföljande diskussionen är för lång för att återges här, men det kan nämnas att allt från landsgränser, suveränitet, flyktingströmmar och Jugoslavien förekom. Samfundets nästa möte äger rum i Lovisa, och samtidigt byter man tema till arktiska minoriteter.
– Vi varierar mellan Lovisa och Borgå. Det nya temat är något som också spelar en roll för Finland, säger Veli-Matti Hynninen.