Värmen viktigare än myset
Mervi Svensk och hennes familj hyr en fyrarummare i ett av A-bostäders energisnåla passivhus på Pepotbågen. Till Mervis vardag hör att bära in ved och tända eld i spisen.
BORGÅ Fyrarummarna finns i passivhusens gavelbostäder och de har försetts med en ackumulerande eldstad. Vedlagret ligger några meter från ytterdörren och är fyllt med björkklabbar. Mervi Svensk uppskattar att husbolaget håller hyresgästerna med björkved. Den brinner rent och har ett gott värmevärde.
För Mervi Svensk är vedeldning inget nytt. Hon är uppvuxen på landsbygden och vande sig i barndomshemmet att en vedeldad spis är hemmets hjärta.
– För mig känns det naturligt med vedeldning. Vi skulle säkert elda i spisen också om husbolaget inte höll oss med ved. Men jag kan tänka mig att personer som inte är vana vid vedeldning, skulle låta bli att utnyttja bostadens eldstad om inte veden så att säga vore gratis.
Mervi Svensk tänder eld i spisen och reglerar luftintaget. Hon stänger också av köksfläkten för att den inte ska dra ut värmen. Elden ska inte brinna för häftigt utan jämnt. När temperaturen i spisen stiger, slår en fläkt på. Den leder ut värmen i husets golvvärmesystem. Eldstaden har en termometer, när den visar på 60 eller 70 grader är det dags att låta elden falna.
– Visst är det fängslande att titta på elden, men i vårt fall handlar vedeldning framför allt om att skära i energikostnaderna.
Stor skillnad
Mervi Svensk säger att det var en lyckträff att familjen blev vald till hyresgäst i ett av passivhusen. Husen stod klara i oktober 2014 och familjen Svensk flyttade in för drygt ett år sedan.
Innan flytten hade familjen i fem års tid hyrt ena halvan av ett parhus som byggdes på sextio- eller sjuttiotalet.
– Bostaden var dåligt isolerad och kall. Det drog från fönster och dörrar. Under vintrarna måste vi ha styroxskivor innanför ytterdörren för att inte få snö in i tamburen. Bostaden värmdes med el och batterierna gick på för fullt. Det syntes i elräkningen.
Hon blev då och då tvungen att dra tre par sockor på fötterna för att inte frysa.
– Kylan gick genom märg och ben och den höll sig kvar länge. När man är genomfrusen tar det lång tid att få upp kroppsvärmen på nytt. Här på Pepotbågen klarar jag mig utan yllesockor, oberoende av om det är varmt eller kallt ute.
Hon gjorde sitt bästa för att hålla parhusbostaden varm. Där fanns en öppen spis och den eldade hon i så ofta som möjligt. Hon visste inte då att en öppen spis är ett mysigt inslag i inredningen, men den värmer inte.
– Sotaren berättade för mig att en öppen spis har en mycket dålig verkningsgrad. Den tillför värme, tio procent, men samtidigt försvinner trettio procent av värmen ut genom skorstenen.
Under tiden i parhuset kunde elförbrukningen stiga till 20 000 kWh per år. Nu har den mer än halverats och ligger på 8 000 kWh per år.
– Vår årliga elräkning var tidigare 2 800 euro. I februari 2014 betalade vi hela 520 euro för en månads el. Det fanns golvvärme i den förra bostadens kök, men ville inte använda den i rädsla för ännu högre elräkningar. I dag använder vi el för ungefär 80 euro per månad.
God planering
Hon är mycket nöjd med hur väl genomtänkt passivhuset är när det gäller att spara energi.
– Här finns till exempel en brytare för att stänga av strömmen till hemelektroniken när man beger sig bort för flera dagar. Inga apparater blir stående i standbyläge.
Mervi Svensk är också mån om att familjens två barn ska lära sig tänka på energiförbrukningen. Barnen har till exempel uppfostrats till att släcka belysningen när de lämnar ett rum. De ska inte heller lämna telefonladdaren kvar i strömuttaget när telefonen är fulladdad.
Den ström som behövs för den maskinella ventilationen ingår i hyran, resten betalar invånaren för enligt förbrukning.
– Hyresgästerna kan alltså själva påverka sina energikostnader, säger Teppo Riski, fastighetschef för A-bostäder.
Gavellägenheterna har sina eldstäder, men i övrigt får passivhusen största delen av värmen via effektiv värmeåtervinning av den maskinella ventilationen och via den värmeenergi som invånarna och hushållsmaskinerna utstrålar. Elelementen ger den tilläggsvärme som eventuellt behövs. En del av värmen tas ur jorden, i form av föruppvärmning av ventilationsluften.
Energisparare
Teppo Riski säger att intresset för att spara energi varierar, en del av invånarna är mera sparbenägna än andra.
– De som bor i gavellägenheterna har varit nöjdast. De som bor i de mindre lägenheterna har inte lika stora möjligheter att påverka sin elförbrukning. Om de inte alls ser över sina konsumtionsvanor, kan det hända att de upplever totalkostnaderna som höga.
Passivhusen på Pepotbågen är som projekt det första i sitt slag och torde vara det enda hittills.