Naturen gör under för kropp och själ
Dagens folksjukdomar skulle kunna motverkas med en halvtimmes daglig promenad. Blodsockret normaliseras, blodtrycket och blodfetterna sjunker och stresshormonet minskar. Sibbo prövar hur ledda naturvandringar påverkar både humör och hälsa.
SIBBO Det borde vara lika självklart att skriva ut ett recept på en halv timmes daglig promenad som att ordinera mediciner. Många patientgrupper skulle ha stor nytta av det, men speciellt de som drabbats av ångest, depression eller diabetes.
Det är inte mycket forskning man gjort om naturens hälsofrämjande inverkan, men det finns en del och alla visar i samma rikting: naturen påverka både humör och kondition.
I Sibbo har man hoppat på ett forskningsprojekt kallat Hälsoskogen, där olika patientgrupper inom öppenvården fått delta i planerade vandringar där man får en dos frisk luft och motion men även kultur, historia och naturvetenskapliga insikter. En av försökskaninerna är Anna Peitola, själv frisk som en nötkärna men dessutom överläkare för öppenvården.
– Jag har varit med som en av alla andra i gruppen. Folk kanske inte tänker på det, men vi som jobbar inom vården har precis samma problem som alla andra. Vi stressar, äter dåligt, sover inte tillräckligt och sköter inte vår hälsa.
Skogen ger kraft
Anna Peitola är helt tänd på tanken bakom vandringarna. Hon beskriver dem som kraftgivande och som något som gett henne mycket att tänka på, men även en salig känsla av närvaro.
– Vandringarna är planerade så att alla sinnen kommer i användning. Vi får motion men framför allt får vi lära oss att slappna av och vi känner dofter, njuter av naturen och erbjuds något man kan beskriva som estetiska upplevelser. Det är helt enkelt helt otroligt intensiva upplevelser, eufori.
Gruppen har gett Peitola en känsla av att höra till, att passa in.
– Det är en fin grupp med människor med olika bakgrund. Deltagarna utsätter inte varandra för något prestationstryck, man får faktiskt känslan att även små saker räcker. Och det är fint att sträcka ut sig på ett liggunderlag och andas djupt, medan någon annan kokar kaffe över öppen eld.
Sporrande grupp
Gruppens roll är att inspirera och sporra varandra till bättre levnadsvanor.
I professionen hoppas Peitola att Institutet för hälsa- och välfärd, THL, ska få så goda analysresultat av vandringarna, att de kan systematiseras.
– Det skulle vara fint om vi kan utveckla modellen och att så många som möjligt kommer inom ramen för idén. Det skulle kunna vara så att alla läkare uppmanas att skriva ett recept på motion för sina patienter, naturligtvis som komplement till traditionell medicinering och med uppföljning. Och idén fungerar alldeles säkert inom företagshälsovården.
Anna Peitola hoppas att allt fler ska få insikten att motion inte behöver vara extremt, dyrt och svårt. Vägörande hälsoeffekter kan var och en uppnå bara genom att gå i trappor eller genom att promenera i egen takt.
En rask promenad främjar god hälsa och gott humör konstaterar Anna Peitola. Foto: Kristoffer Åberg.
Kan tillämpas
Ledande läkare Anders Mickos har varit med och planerat projektet i Sibbo och han kan tänka sig att införa en modell av ledda vandringar som komplement till den klassiska vården.
– Om klienterna har nytta av den här typen av verksamhet så absolut. Vi får se vad som kommer ut av det här experimentet, men redan nu kan ju läkare rekommendera motion åt sina patienter. Vi vet ju att det har positiva effekter att man rör på sig.
Hur det skulle systematiseras får man ta ställning till då projektet utvärderats.
Professor Liisa Tyrväinen vid Naturresursinstitutet är en av de forskare som deltar i projektet i Sibbo.
– Det finns tidigare forskning som klart visar att naturen påverkar den psykiska hälsan. Vi vet att stresshormonet sjunker snabbare hos de som rör sig och har natur omkring sig, än hos de som bor i en stadsmiljö.
Som alla projekt är finansieringen även i det här fallet ett problem. Pengar för ordentlig analys finns åtminstone inte ännu, men Tyrväinen hoppas att statsmakten ska inse vikten av att få mer kött på benen vad gäller naturens hälsopåverkan. Någon vetenskaplig forskning kring skogens hälsoinverkan har ännu inte gjorts.
– Vi borde utarbeta modeller som baserar sig på erfarenhet. Men tyvärr är hela hälsosektorn just nu i ett läge där alla bara väntar, säger Tyrväinen och hänvisar till den pågående reformen av social- och hälsovården.
Forskarna och de som tror på naturens läkande krafter hyser ändå hopp om att i framtiden få upp beslutsfattarnas ögon och därmed en finansiering som skulle leda till att läkarna en dag kan skriva ut recept på hälsofrämjande kurser ute i naturen.
– Det ligger i tiden, allt fler inser vikten av förebyggande åtgärder och där har naturupplevelser en viktig plats, konstaterar Tyrväinen, som i sin egen forskning kommit fram till klara slutresultat.
De som 2–3 gånger per månad under sammanlagt 5 timmar rör sig i naturen eller i parker, mår bättre psykiskt. Men japansk forskning visar också att skogspromenader, till skillnad från en stadspromenad, minskar på så kallade mördarceller och ökar på cancerförebyggande proteiner.