Den röda tråden var arbetet för miljön
I stället för de riktigt stora cirklarna, som under de aktiva åren, engagerar Kaj Bärlund sig nu i det som ligger närmast.
BORGÅ Socialdemokratin stod redan för den mycket unga Kaj Bärlund för jämlikhet och solidaritet.
– Jag minns hur jag gick med eftermiddagskaffe till min pappa som arbetade i det lilla gjuteriet vid gamla bron och hur jag tänkte att det inte är rätt att någon måste jobba där det är så smutsigt och farligt.
– Storstrejken 1956 var också en dramatisk tid som gjorde stort intryck på mig.
Efter fyra folkskoleår i fyra olika skolhus, den sista blev den nybyggda Kvarnbackens skola, fortsatte Bärlund i Borgå Lyceum.
– Där var stämningen mycket instängd och borgerlig. Jag hade lärt mig spela badminton och ställde i första klass upp i skolans badmintonturnering, och vann.
Vandringspriset, en ståtlig pokal, "försvann" ändå lägligt till prisutdelningen. Jag fick aldrig röra i priset. Men jag klarade mig genom "Lyce" utan bestående men och kämpade vidare.
Nationalekonomi var huvudämnet i Hanken och snart blev Bärlund, i början av 1970-talet, ekonomisk expert inom den socialdemokratiska ungdomsrörelsen.
Kommunalpolitiken var aldrig något medvetet val eller mål, men redan som 26-åring valdes Bärlund första gången in i Borgåfullmäktige.
Ministertiden
Sju år senare inleddes karriären som riksdagsman. Tiden som miljöminister i Holkeris regering blev den riktiga höjdpunkten.
– Det var en intensiv, och mycket tillfredsställande, period av mitt liv. Det var så mycket som vi introducerade och satte i gång då, sådant som man i dag tar för givet. Som all lagstiftning om skyddsområden, Nylands friluftsområdesförening för alla som inte själva äger strand eller skog men ändå vill njuta av naturen, det nordiska miljösamarbetet.
Arbete för miljön har varit den röda tråden och Bärlund har också under hela sin tid i rikspolitiken, och senare som FN-tjänsteman i Geneve, upplevt sig vara en ambassadör för Borgå.
När han nu har flyttat tillbaka för att vara Borgåbo på heltid följer han med oro med utvecklingen i staden.
– Jag saknar en drive och en vision, beslutsfattarna är överraskande inskränkta.
– Planerna på en Citymarket på västra åstranden är helt obegripliga. Det går emot allt som Borgå borde bli och förstör stadens image totalt.
Situationen i landet i stort oroar också.
– Det är klart att Finland kan komma upp ur träsket, men det kräver meningsfulla åtgärder.
Bärlund har ändå ingen längtan mer efter att själv agera.
– Jag har gjort mitt. Jag har jobbat stenhårt och nu får det räcka.
– I stället vill jag nu satsa på det som ligger allra närmast, på barnbarn och på trädgårdsskötsel. Det ger mycket mer än man förstod när man förr sprang runt och skulle rädda världen.
Födelsedagen, måndagen, blir ingen dag för uppvaktning. Men däremot en dag att minnas, födelsedagsbarnet kommer nämligen att bänka sig i Hartwallarenan för att njuta av god tennis, en sport som han själv också utövar. Jarkko Nieminen ger sin avskedsmatch, mot Roger Federer.