Det ska dofta hav vid åstranden
Snart får Borgåborna möjlighet att välja mellan alternativa planeringslösningar för västra åstranden, från Alexandersgatans bro och en bit ner mot Kokonudden.
BORGÅ – Det gäller till exempel var gästbåtshamnen passar bäst, genast söder om Alexandersgatans bro eller först söder om det Wileniuska varvet.
Planläggare Anne Rihtniemi-Rauh har gjort ett planutkast över den del av västra åstranden där Borgåborna i framtiden ska kunna fördriva sin fritid i större utsträckning än i dag. Eller egentligen fler planutkast eftersom hon erbjuder alternativa lösningar.
– Ett annat paralternativ utgörs av kanotstranden och simstranden. Vilkendera borde placeras var? Ska simstranden, med bastubyggnad, komma först, sett från stadskärnan sett, eller är det bäst om kanotstranden placeras före simstranden.
Planutkastet kommer att läggas till påseende inom de närmaste dagarna och åsikter tas emot via stadens webbplats.
– Jag vet att det här är ett område som intresserar många Borgåbor, säger Rihtniemi-Rauh. När vi hade vår första webbfråga, där vi frågade stadsborna vad de vill kunna göra vid västra åstranden, fick vi fyrahundra svar. Många av de här svaren har direkt påverkat vårt arbete med planen.
– Nu hoppas vi på ett lika stort intresse.
Vad ska torget heta?
Utom att Rihtniemi-Rauh hoppas på åsikter om de planer hon har ritat upp har hon också en fråga direkt till Östnylands läsare.
– Vad ska vi kalla torgområdet som kommer att finnas strax söder om Alexandersgatans bro? På finska har jag smakat på ordet Meritori, men jag vet inte om det är helt rätt, man ser ju inget hav därifrån.
– Platsen kommer ändå att vara ett fönster, en port, till havet och till skärgården.
Rihtniemi-Rauh nämner att det här torget bildar ett par med Fisktorget, alltså det torg som skapas på östra åstranden, strax söder om Mannerheimgatans bro.
– Med den skillnaden att Fisktorget har en historia att gå tillbaka till. Här samlades nämligen fiskarna förr för att bjuda ut sina fångster till stadsborna. Därför har vi också här de så kallade fisktrapporna, där stadsborna kunde gå ner för att ta sig en närmare titt på produkterna i fiskarenas båtar.
Rihtniemi-Rauh skulle gärna se liknande trappor också på västra åstranden.
Det än så länge namnlösa torget, mellan Alexandersgatans bro, Konstfabriken och Wilenius varv ska bli ett händelsetorg.
– Det blir ett torg för kultur och fritid, säger Rihtniemi-Rauh. Här kan man hålla marknad, gatuteater, pop-up-restauranger, bara fantasin sätter gränser.
Högvatten
Samtidigt är torget ett översvämningsområde. Vid högvatten täcks torget ohjälpligt av vatten, men det får man bara acceptera. När det gäller byggnader krävs däremot en beredskap för översvämningar. Bostadshus och hus med servicefunktioner måste klara av en vattennivå som ligger tre meter över den normala, gränsen för byggnader där man arbetar är två meter över normalnivån.
– Det här är ett område som är mycket svårt att bebygga, därför att det inte lätt att planlägga, säger Rihtniemi-Rauh. Helt naturligt passar området bäst för båtvarv och annan båtservice, eftersom båtar ju får bli våta.
De gamla byggnaderna vid Wileniuska varvet är bevarade i planutkastet. Dessutom ger utkastet möjlighet att bygga en ny varvsbyggnad och båthallar.
– Men vi vill poängtera att byggnaderna ska kunna användas mångsidigt, också för olika slag av jippon och tillställningar sommartid.
Träden ska bort
På området ska det finnas en servicebyggnad för gästhamnsverksamheten och naturligtvis bryggor.
I en av de många utredningar som har gjorts i anslutning till arbetet med planen har man jämfört kostnader för olika slag av bryggor, pålade med järn- eller träpålar, flytande pontonbryggor och olika slag av stabiliseringsmetoder för åstranden. Det blir dyrt, eller ännu dyrare.
En del av stranden måste grävas bort eftersom man har hittat föroreningar som härstammar från tiden när man grävde ner sopor och annat man ville bli av med litet hur som helst. För att kunna gräva bort den smutsiga marken måste alla träd längs stranden först avverkas.
– Ån ska ju muddras och vi hoppas kunna använda muddringsmassorna för att fylla upp den västra åstranden med, säger Rihtniemi-Rauh. Hela landskapet kommer att förändras under en tid.
Hon tror att växtligheten ändå rätt så snabbt på nytt kan täcka åstranden. Enligt planutkastet ska åstranden inte ge plats för traditionella strängt ansade parker.
– I stället ska här finnas naturliga parker, kanske lundar med klibbal.